Miss Terror and Friends

Anna ringde, Nu är Tulo stolt pappa till fyra tjejer och en kille.
Alla valparna har ganska mycket färg. 3st tre-färgade, 1 tan och en antagligen tan. Pigga o runda och har kommit igång att äta bra. Är ni intresserade av en parsonvalp kontakta Anna Hall på Kennel Skogsvallaren. Tulo är en blixt på agilitybanan och Russla är jaktmeriterad, så det kan nog bli fartiga valpar. Båda är glada och trevliga. De flesta blir antagligen “small” eftersom Tulo är 34,9 och Russla 33-34.

Då gick Tildas sväng mycket bättre... (Gjorde om den som vi hade problem med) Funderande kollade jag på hindrena och försökte finna skillnaden. Hon funderade och hon funderade… … och DÅ kom hon på det .. Bakom svängen på träningen stog ju ett hopphinder, så varje gång Tilda sprang så måste hon ha siktat in sig på det. Jag fattar inte att jag inte tänkte på det.. jag tänkte att det kanske var en löpgrej att hon tog svängen sämre än tidigare, eller att vi glömt träna det på ett tag… men där ser man hur bra det är att träna ihop med en annan som har ögon 😉

Tänk VM
Geir tjatade på lägret efter några glas något om att man måste tänka VM varje dag nu fram till det är dags, jag gör det på anna-viset, tänk lagom… försöker tänka lite på det varje dag, men inget får gå till överdrift.

Så i vilket fall.. i morse tog jag bilnycklarna och frågade en trött Jon i sängen om han inte ska
gå till jobbet idag (eftersom han för några dagar sen konstaterade att
han måste röra lite mer på sig… ) sånt måste man ju utnyttja, så jag
tänkte VM, tog bilen och åkte till jobbet, och var nöjd över att Tilda får en lång härlig promenad med sina små ben till jobbet 😉

Husse tycker att Vira ska ha en sån här, käänns ju lite överflödigt just denna sommaren… Men till vintern så kan den värma också…

Komfort Pets’ climate-controlled pet
carrier

Gryt
I morse tog jag och Vira en sväng till grytet. Hon tog alla gångar och hinderpassager utan problem, men skallade lite mindre än vanligt. Känns som om hon börjar tröttna lite på gallret och att hon inte kommer fram till grävlingen. Hon var framme skällde lite, bröt snabbt, sökte ny väg o.s.v. skällde kort på alla ställen, och när jag kallade ut henne så kom hon fint ut. Hon ställde sig mot staketet, pep ivrigt och vädrade något att jaga som inte satt bakom galler… borde ta anlagsprovet snart, men proven stämmer inte med mitt schema riktigt så det får bli som det blir..

Agility
På eftermiddagen tränade vi agility. Tilda verkligen avskyr svenska svängar. Testade varianten från Falklenberg. Tilda skäller när banan är dum, -att komma i full fart för att sedan svänga helt om och göra en tråkling tycker Tilda är fånigt banbyggeri och då skäller hon på domaren… fast det kan jag stå ut med, det som irriterar mig är svängen som blir.. den blir stor och yvig. Jag testade förbereda henne och då hade hon ändå gjort kombinationen, men den blev ändå stor. Jag testade att vara på båda sidor för att se om det ena eller det andra var bättre, men lika illa. Sen testade jag till och med att trycka hennes väg som jag egentligen är emot, men inte hjälpte det… hon måste hoppa rakt fram, bli förbannad och sedan motvilligt göra den stora svängen och komma tillbaka. På tävling så måste jag dessutom tänka på hennes rivningar och eftersom hon kan vri sig i luften när hon vill så kan man inte styra henne när hon hoppar, hon har en väldigt sen låspunkt. Nu innehåller vanligtvis inte internationella domares banor såna här död-svängar, det räcker att hon kommer i en liten vinkel så blir det betydligt bättre, “no suprises” som Tilda brukar säga.

Efter övningen med Tilda fick Vira köra lite slalom, sen byggde jag ihop en liten bana i två varianter och tog
tid.

Variant 1:Den första varianten så hade jag en dödvinkel mellan 2 o 3 i full fart, för jag måste väl träna det med Tilda hur tråkiga jag än tycker att dom är. Sen släpp till slalom som Tilda tog självständigt och bra. Men jag måste tänka
tvärtom med Vira. Tilda måste jag låta släppa om hon ska jobba
självständigt till slalom, medans Vira släpper som en gummisnodd till fel hinder om
jag låter henne göra det… hon tog lätt nian baklänges när jag var lite nonchalant en runda. Jag ville även träna F.B. efter slalom och det fungerade fint på båda tjejerna. Viras utsvävning på denna banan kom i slutet, jag hade svårt att få det tajt och fint 11-13, kanske jag lät henne flyta för mycket, kanske jag var slö och inte jobbade ordentligt. I vilket fall körde de banan på ca: samma tid på sina höjder.

Variant 2:
Den andra varianten var Vira en halv sekund segare på, det beror på att denna slalomingången är mycket värre för henne. Hon är stelare i kroppen och har inte lärt sig tricket att runda pinnen riktigt bra i så här brant vinkel. Vi ska träna mer på det. Hon går gärna in i andra porten, så jag satte en numerskylt ivägen, då gick det bra. Skulle haft ingångstränare (båge) till Vira på detta, kanske ska fixa ett snöre och spänna upp. Så hon slipper tänka, bara lära kroppen att runda porten bra.

Vi avslutade med en kort motivationsbana, sen gick vi en härlig promenad i skogen och fastnade i på ett karlhygge, det blev bra träning för mig och Tilda som kömpade oss fram, medans Vira bara flyter ovanpå alla pinnar på nåt vis.. vet itne riktigt hur hon gör, men hon är ju lättast i gänget.

Jag hade sett fram emot after beach dagar. Bodde första klass hos resident wannberg (tusen tack). Det enda som var tråkigt till en början var att Tilda hade börjat löpa så hon inte skulle få vara med. I efterhand är jag rätt glad att hon inte var med. Regnet öste ner första dagen och planeerna förvandlades snabbt till en lerig sörja. Så beach blev det tyvärr ingenting med. Banorna var tråckliga, med lite skumma inslag, inte riktigt såna banor som jag själv föredrar.

Viras första agility 2 lopp gick bra, var en flytig bana, men jag körde iväg henne för tidigt på balansen… så fem fel. I hopp 3 så hade hon bra driv och vi klarade den tråcklingen men jag tryckte henne för mycket till slalom så hon gick in i andra porten, sen fipplade jag till det, slappnade väl av med 5 fel…
Tråcklingen hopp 3 dag 1. Jag handlade den från insidan, det vill säga sprang förbi 5, push-through till 6 och sedan pull till 8:a och tog runt henne neråt, (med tanke på leran var det snabbaste vägen)

Andra dagens agilitybana innehöll en anti-fart fälla, en hund med fart landade i fel tunnelingång, och med lite egen initiativförmåga, som Vira har så var det kört. Hopp 3 var helt sist ca 01:00. Vira hon sprang på som bara den och hon gnisslade i svängarna för hon ville springa fooortare… det var verkligen helt superkul… weeee…. Vi fipplade till det i en konstig kombination, (se nedan) Vid 9 så missade jag göra framförbyte samtidigt som jag petade runt henne, så jag hamnade på insidan så hon tog 11 åt fel håll. … men jag var såå glad efter det loppet en härlig känsla med det draget hon hade.
Rensningskombination hopp 3 dag 2

Tredje dagens ag lopp så blev hon attackerad av ett flygfå i slalom, så vi fick vägran, vilket ledde till att jag senare var lite nonchalant och hon tog fel tunnelingång, den hade vi nog klarat om jag legat i. Hopp 3 så strulade slalomingången och sen drog hon in i en tunnelfälla (röd linje) som många stupade på. Med facit i hand så skulle jag nog tagit henne den andra vägen för att hållt mig mer rörlig, det började med att hon svävade ifårn mig runt 7:an och börjar vi tappa kontakt så ligger egna initiativ nära till hands. Så jag måste akta mig för att stå stilla runt hinderstöd med henne.

Avslutningsvis så bjuder jag på en skiss från sista partiet ag3, där man inte fick gå igenom staketet för hopphindrena stod med hinderstöden mot varandra…. den rensade endel, och om den inte rensade så resulterade den i ganska mycket fula varianter….

GRATTIS till alla som tog pinnar och speciellt till favoriten Hagge som tog två agilitypinnar 🙂 Glömde skriva att jag sprang ett hopp 2-lopp med hagge. Det gick ganska bra, men han rev 2 hinder. Kul var det 🙂

Igår när träningen var över så kom en liten kompis kilande genom gräset… Jag tog mig en tankeställare över att träna barfota, tänk om jag trampat på den lille stackaren och klämt den mellan tårna…

Är det en bäbissork kan tro, den var inte så snabb av sig…

Nu har jag skaffat en planka med matta på. Det var väldigt svårt att utvärdera Viras springande på plankan. jag tycker mig skönja tendenser till hopp. Därför backade jag och tog enbart mattbiten som blev över, la den på asfalt och då fick jag precis det resultat jag ville, ingen tvekan att det såg ut som det skulle… Så jag får nog köra enbart mattan ett tag innan jag försöker mig på plankan igen.

Jag glömde skriva om en intressant iaktagelse som vi gjorde på kursen. Första gången jag skulle köra övningen med balansen på kursen så stannade tilda ca 4 meter upp på balansen. Jag sprang som vanligt och undrade var hon tagit vägen . Står hon kvar därborta??? Tilda var tvåa ut och andra hunden som gjorde liknande på balansen. Eva hade nämligen skarvat uppfarten med en bit matta i olik färg, så antagligen trodde hundarna att de sprang upp på gungan… Så där fick man svart på vitt att de faktiskt har koll på mattornas färgkanter…