Miss Terror and Friends

Fettisdagen (den feta tisdagen[1]) kallas i Sverige tisdagen efter fastlagssöndagen och den sista dagen före den kristna fastan; dagen mellan blåmåndagen, tidigare ibland även kallad bullmåndagen, och askonsdagen. I Finland kallas dagen för fastlagstisdagen. Att det är sista dagen innan påskfastan har givit upphov till traditionen att denna dag, och ursprungligen bara denna dag, äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. Eftersom dessa bullar gjordes av vetemjöl (vitt mjöl) kallas denna dag också ”vita tisdagen”.

På franska kallas dagen för “Mardi Gras”, och det är därifrån som Mardi Gras-karnevalen i New Orleans har fått sitt namn. I Österrike heter dagen “Faschingsdienstag” och firas med karneval och festande. I England, USA och många andra engelsktalande länder, kallas dagen för “Shrove Tuesday”, en dag då man äter pannkakor till middag. I början av 1900-talet förekom en lovdag, fettisdagslovet, i Stockholms skolor.

Hur det ska uttalas är en aning kontroversiellt, sannolikt för att ordet, enligt svenska stavningsregler, kan ha bildats av antingen fet-tisdagen eller fett-tisdagen, eller möjligen av det franska ordet fête (fest). Vissa kallar även dagen “fettis-dagen”. Andra väljer att kalla dagen semledagen eller semmeldagen. Ur wiki

Det har varit en jobbig men rolig helg. Kursen på Fristad hundskola var i helgen. En grundkurs-grupp på förmiddagen och en handlingsgrupp på eftermiddagen. Många roliga kursdeltagare. 5 i ena gruppen och 6 i andra, precis lagom tror jag, för att alla ska känna att de fick göra lite mellan mitt tjat. Men det är jobbigt att ha kurs, jag är imponerad av dem som har det som levebröd varje dag. Lisa som var ansvarig skötte allting galant. Jag åt mest och pratade hela helgen… kan det vara jobbigt??? jodå. Jag fick låna Axel och Nemo i pauserna för att stilla agilityabstinensen. Det var inte svårt att bli kompis med dom… killarna var redo hela tiden. Nykomlingen Axel var en trevlig och rolig kille som jag tror Lisa kommer ha mycket kul med framöver. Alla var iallafall mycket duktiga och ihärdiga. Mina tjejer var inte lungna när jag kom hem på kvällarna, det var ungefär som om dom trodde att det skulle bli deras tur att få träna anytime… Dom kände väl igen lukterna. Tack allesammans!

Lilla Komeda har varit här på studiebesök idag. Läs mer om dagen i hennes blogg.

Paula med Boozer och Ida med Felix kom 1a och 2a i hoppklassen i tidaholm idag. Endast en sekund skilde dom åt, sen var det ett antal ner tll 3an. Filmkameran tyckte inte om min dvd idag, men jag filmade med den lilla kassa, därav den dåliga kvalitet. Alla topp 5 vann varsitt adventshjärta, eller allahjärtansdaghjärta var det nog ;). GrATTIS till Paula och Ida med hundar !!!

Boozers lopp >>

Felix lopp >>

Själv så tränade jag fält i agilityloppen och i hopploppen klantade jag mig. Vira gjorde fina A’n som vi har haft problem med. Tulos fält var inget att hurra för. Underlaget var bra. Agilityklassens banor var väldigt konstiga för de flesta. Fyra raka tunnlar utspridda är verkligen inte min grej. Det blir så hackigt när dom har axat upp i full fart och kommer ut ur tunneln för att få det så snävt som möjligt. Kanske en utmaning för klass3hundar att få snävt, men så tvära svängar utan att ha kontakt med hundarna i klass 1-2 är inte uppmuntran till flyt och fart. I hoppklasserna så låg tunnlarna lite bättre då de var placerade efter varandra istället. Hoppklassernas banor var ok.

Det var ett jättefint ridhus, bra arrangerat och underbart väder, så vi hade en mycket trevlig dag. Som vi drog ut lite på genom att åka fel på hemvägen 😉

Ja jag är faktiskt lite mörkrädd. Jag glömmer aldrig mine insatser på nattorientering i mina yngre dagar. Nattorientering borde passat mig som var en ganska bra kartläsare, eftersom man inte ser så långt. Jag gjorde 2 försök på tävling. På med den stora selen med batterier och pannlampan och ut i skogen. Det gick bra en stund, men jag kunde inte låta bli att låta fantasin ta överhand och tänka på allt elakt som kunde gömma sig i skogen när jag bara såg några meter åt varje håll. Och bakåt hade man ju ingen koll alls. Jag glömmer aldrig när jag fick panik mitt ute i skogen och sprang allt vad jag kunde genom värsta snårskoen, mossar och Karlhyggen. Jag hade inte tid att titta på kartan. Till slut kom jag ut på en väg, varpå jag tog mig mod att stanna till och tittad på kartan. Sen vidare full fart på vägen en riktigt lång omväg för att komma tillbaka till målet.

Efter det har man ju bott i den engelska slummen 500 meter från “Main road” Man Citys Arena till 2003. Så blev man ju inte direkt mindre mörkrädd. Sista året på Old trafford, som förövrigt även är en stadsdel. Ja, det skedde lite läskiga saker, såsom inbrott och rånförsök av vänner. När jag skaffade Tilda så var jag t.o.m rädd att gå elljusspåret. Men det har blivit bättre, jag är nu 7 år senare inte direkt rädd att gå elljusspår längre. Jag kan tillochmed gå lite i skogen med pannlampa. Och har börjat tycka att panlampan är en toppen uppfinning.

Men visst är det läskigt när lampan lyser mot små ögon i skogen. Eller stora också för den delen. Häromdan lyste jag mot Två par vad som måste ha varit älg-ögon sirrade mot mig från skogen. Men då gick jag på elljusspåret när jag lyse in i skogen, så jag hade stöd av ljuset. Men jag blev ändå tvungen att ringa någon. Idag var jag flera hundra meter från elljusspåret när något i hundhöjd lyste som små reflexer inne i skogen. Jag var tvungen att skynda mig ut på elljusspåret igen. Senare så rörde sig två små lyspäron lite högre upp och jag mistänkte rådjur eller liknande. Och när båda hundarna satte full fart och Vira började kvittar av upphetsning medans hon sprang förstod jag att jag inte skulle behöva se dom ögonen något mer. Men visst är det läskigt. Jag skulle nog aldrig klara någon längre tur, och speciellt inte på okänt område. Men man får endel konstiga idéer på köpet för att se det positiva. 🙂 B.W. idéerna brukar ploppa upp i mörkret, antagligen nån slags överslagshandling. Nu hoppade det upp en vira o började slicka i ansiktet på mig, dags att lägg bort datorn tycker hon…

Jaha, även iår blir vi knäckta av våra egna gener. Som vanligt flyger Felix fram i ridhuset och grävlingen Tilda har inte en suck mot sin son. Han studsar likt en gasell ovanpå den djupa sanden. Han har en väldans räckvidd samtidigt som han svänger smidigt som en katt. Tilda däremot har en grävar teknik som gör att det suger i sanden för henne, kanske samma grävarteknik som gör att hon får ganska bra fäste när det är konstigräs :). Tulo ligger nog lite mittemellan, han hoppar såpass långt, men han var inte med igår för han får vila sin klo. Gasellen kan ivilket fall bli riktigt duktig med tiden om han får använda sin kropp till max på rätt sätt :).

Eftersom Jons föräldrar har sommarhus utanför Arendal så tog jag i somras svängen förbi Tromøya semesterö för att spana in var Viking agility Week skulle gå 2009. Ja lite agility måste man ju tänka på när man är på semester. Det var ett jättefint ställe. Jag tänkte att det blir väldigt mycket pengar i norska startavgifter och inte kan man få cert engång. Nu har jag varit inne på hemsidan och sett att det är nästan sverige-priser som gäller 🙂 På anmälningsavgifterna alltså… 100 NOK för första loppet och sedan 50 NOK för resterande lopp. 3 lopp om dagen varav 1 inofficiellt. 6 dagar. Sista dagen kan man även ta ett stort cert i agilityklass. (Hoppchampion finns ju inte i Norge) Så det blir nog iallafall några lopp för egen del då det inte verkar krocka med några svenska evenemang som jag funderar på.

Några bilder tagna strax bredvid tävlingsplatsen.

Länk till Viking Agility Week www.vaw09.net >>

För er som aldrig tävlat i Norge kommer lite info angående pinnar:

I Norge får hundar tävla från ett års ålder. Norska
pinnar går inte att kombinera med Svenska pinnar. Man kan klassa upp
sig i Norge men måste då ta alla 3 pinnarna i Norge. I Norge är
uppklassningen frivillig, det vill säga att man kan välja att vara kvar
i en klass om man inte anser sig redo att gå upp.

Klass 1 pinnar (Alla med mindre än 5,99 fel får pinnar) 3 pinnar krävs.

Klass 2 pinnar(Alla med 0 fel får pinnar) 3 pinnar krävs.

Idag var det söndagsträning. Vi körde en kortare kombination som var ganska bra. Tilda klarade den galant med både FB o BB. Vi gick en promenad innan det var dags för nästa grupp. Tulo hade det underbart i solen och busade med Staffen Nosa, äntligen någon som tål lite tackling. Fast Flaten Holly brukar vara tacklarkompisen annars. Tillbaka till ridhuset, och när han hade sprungit med elin som gick bra, så skulle jag göra lite gunga med honom och noterade att klon var helt blodig. Jag försökte lokalisera blodet, rensade bort värsta skiten med vatten, och satte in honom i bilen. Lite lat så körde jag vira på en raksträcka, helt borta i tid o rum insåg jag inte att jag hade haft tid att sätta upp hennes hopphövning. Men vi får ta det på tisdag.

På vägen hem åkte jag förbi komeda, men hon hade inte kommit hem från sin runda. Så jag får nöja mig med att läsa i hennes nya blogg om helgens äventyr.
Förra söndagens bilder ligger uppe i hennes galleri som nås via kennelsidan.

Nu har jag multitaskat och trimmat Vira samtidigt som jag kollat agilityfilm hehe…. vad gör man inte på en söndag..

Igår var det årsmöte och årsfest på klubben. Jag har kommit sent tidigare år med själig anledning, men iår glömde jag helt enkelt av det. så när jag kom hem klockan 5 insåg jag att det var ju idag… Snabbt iväg för att få blommor för championat o vm 🙂 Och så mötet, det roligaste var att Ida och Goodgirls fugitive felix blev årets agility-rookie på klubben GRATTIS!!! Sen var det mumsig middag. Out-n-out hundartiklar var med och bidrog till lotteriet, men nästa år får de nog anlita mc hammer till lottdragningen, för den tog väldigt stor del av kvällen.