Miss Terror and Friends

Efter helgens nederlag var jag tvungen att åka på måndagsträningen med tjejerna… och så här står det till… Vira har fått massa oförtjänad kritik för sitt slalom. Det är bara så att hon har en matte som fortfarande tror att hon är en liten valp som inte kan någonting… stackars Vira…

Hon klarade allt som jag i helgen gick och övertalade mig om att hon inte kunde, allt som ledde till att jag istället gjorde konstiga saker och fegade… det som gjorde att det blev fel i båda agilityloppen… och hon hade inga som helst problem… Föörlåt Vira, jag ska skärpa mig…

Fint väder och trevligt sällskap, god mat o dryck, fick jag iallafall ut av Tranås. Jag brukar inte bry mig om resultaten utan hitta framstegen i loppen, men jag har svårt att vara så värst positiv prestationsmässigt efter helgen som varit.

Tilda var skendräktig, disträ och konstig. Det var nästan som att springa med en nybörjarhund stundvis. Hon gick ur slalom i båda hopploppen!!!!! Kanske berodde det på en kombination av det knöggliga underlaget och hennes mentala tillstånd. För det var lääängesen hon gick ur mitt i slalom… Ena ag-loppet flög hon balansen så då gick vi av. Sen sista loppet för helgen (ag) så tänkte jag att nu jäklar ska jag hålla ordentligt i henne, kämpa och försöka ta mig igenom detta. Jag värmde upp henne med godis innan start, och sen körde vi på. Det gick jättebra stor del av banan, ända tills jag behövde henne att släppa mig i en threadle liknande kombination.. hon satt som klistrad på mig, det lyste korv i ögonen på henne, och det blev bara kaos o disk. Jag tänkte att bannemej ska vi springa resten flytigt in, och jag kämpade för att få henne 1 meter från mig så att vi kunde springa vidare. Vi kom igång igen, hon gjorde en super gunga och slut på loppet, så jag fick avsluta med lite flyt iallafall.

Vira diskade sina 4:a lopp. Direkt eller inderekt berodde 3 av disken på slalom… den sista var av naturliga “orsaker”. Första hopploppet gjorde hon ett jättefint lopp, men jag slarvade innan upploppet, tappade iväg henne runt en tunnel (fortfarande felfri) så kom hon i för hög fart mot slalom i knepig vinkel som jag inte kunde styra upp eftersom släpet låg som fälla, så hon gick in i andra porten. (Detta loppet är det enda som blev filmat o ligger på hemsidan, det var mamma som filmade… något skakigt) I agilityloppet så var det en svår slalomingång för Vira, så jag blev tvungen att hjälpa henne, hamnade för långt bak, vilket istället ledde till disk på hindret efter slalom. Hopplopp 2… nu jäklar ska vi ta det.. rak slalomingång och allt. Vi körde på och gjorde en jättefin början, ingången satt bra, sen 9:de pinnen i slalom så kom en HUMLA mitt framför nosen på Vira… och vem kan låta en sådan gobit flyga förbi, så hon hoppade efter den och skulle fånga humla… suck, inte min dag, fast det är min födelsedag.. jaja.. ag-loppet var också en svår slalomingång. Jag skulle dra ner henne innan ingången och höll i henne 1 sekund för mycket så hon tappade tålamodet och stack till säcken som låg rakt fram istället. Jag tyckte att hon hade bra fart innan våra diskningar, så jag får glädjas åt det.

Tulo var duktig, vi klarade det mesta utom slalom. Han kan slalom som en smäck på träning rakt framifrån, men det sitter inte på tävling än. Han sprang förbi ingångarna. Men det är sånt som kommer, så det är bara köra vidare. Sen kom jag även på att han knappt tränat någon gunga alls, så det får vi göra, så han inte och hoppar av innan den slår ner. Han hoppade även i ramen på däcket nån gång, så det får vi också köra lite mer.

Vi fick istället glädjas åt andras lopp. Mischa vann hoppklassen på lördagen, Sven och Marianne gjorde flera fina lopp och de börjar verkligen bli duktiga. Det sista agilityloppet var super hela vägen, men ATTANS så rev han näst sista hoppet som låg lite lurigt i en sväng, så det blev ingen pinne, 5 fel och bästa tiden. Elin och Sigge gjorde ett kanonlopp på söndagens hopplopp i trean och nollade :). Elin o Zimba gjorde flera fina lopp. En 2:ndra och en 5e placering (tror jag) första dagen. Pia och Mozart nollade hopp 2 och kom 3:a. Lisa fick pinne med fluer och gjorde superlopp med Kakan, synd bara att stormatte stod snett vid sidan av sista hoppet, så att han vek av och sprang upp till henne istället för att vinna klassen med en kanontid… det gick en suck genom publiken. Det svåra med att skriva vad andra gjort är att det är lätt att missa någon, hoppas jag fått med de flesta, supergrattis allihopa i vilket fall.

När jag kom hem så hade iallafall Jon lagat en födelsedagsmiddag åt mig. Jag fick en fin ny jacka och Artic Monkeys senaste LP o CD 🙂

Det blev inte så mycket bilder tagna som jag hade hoppats på, men här är iallafall några:
Elin och Sigges Supporterklubb var på plats, (Ida och Felix med markservice).
Tetra och två av min lagkamrater. (Christina o mia)
Innan diskningen så var det full fart
Stilstudie på Pia och Movitz
Elin och Sigge värmer upp innan agilityklassen.
Tulo med supporter i solen.

Idag var det dags för klass 1… Tulos verkliga debut. Det började med slutmätning av killen, som är preeeecis på gränsen… 34,9.. så han blev small. Agilityklassen var först. Sven och Marianne gjorde ett jättefint lopp, men missade slalomingången det sista, så ingen pinne där.

Själv måste jag erkänna att det är lite nervöst att springa med Tulo för jag vet inte för fem öre var jag har honom… Starten gick bra men sen fick jag honom att vända i banantunneln för jag stressade iväg uppåt. Jag försökte tappert kämpa igenom banan ändå, men Tulo var disträ och det blev inte bra. Det märktes att han blev lite vimsig av att det var så mycket tält runt omkring att titta på. En sväng var ett hopp ut mot tältzoonen utan något hinder i sikte, då sprang han ut och hälsade på två tollare som stod precis där. Det var faktiskt ganska förståligt om det blev konstigt för honom, tur att det var snälla tollare. Jag hade inte vågat ta fram pipleksaken innan loppet, vilket jag efteråt konstaterade var dumt för då kanske han hade haft mer uppmärksamhet på mig.

I hoppklassen så gick det bättre. Men han är yvig och svår att veta var jag har. Starten var 3 hopp med långa avstånd in i en 6meters raak tunnel, så inte så konstigt att han kom ut långt där.. sen var jag nära att tappa honom i en sväng men fick faktiskt med honom, han börjar bli ganska uppmärksam på mig, om man jämför med i höstas då han hoppade allt han såg, så är det stoor förbättring. Återigen var slalomingången nära tältgränsen och det blev lite för svårt för oss. Han fick en vägran, men vi körde tappert vidare och kom igenom med 5 fel. Han fick en rosett och kom 5:a.

Jag har lagt upp vårat lopp på hemsidan under “filmer”.

Lördags var en härlig dag. Kall men solig. Jag, Mia och vovvsen spenderade nästan hela dagen i Tämta, med träning och fik. Lina o Bobbo kom ut en sväng och tränade på läxan inför torsdag, och det syntes att Bobbo börjar haja grejen.

Temat för dagen var flyt o fart. Först körde de svartvita lite kontaktfält och vi konstaterade att vi måste träna mer självständighet på fälten för att få mer driv i nedfarten. Tilda behöver det dessutom för att bli mindre beroende av mina fegheter, såsom skedde i Oxie. Jag har ju tränat att pressa henne så mycket det sista att jag glömt självständigheten.

Sen byggde vi en av banorna som jag snodde från Lines blogg som de hade på kursen med Åsa o Jan-Egil. Det blev en jätterolig start, med change of arm för att få ner dem på 2:an och sedan rusa järnet med F.B. ovanför fyran. Mia testade F.B. en gång nedanför 4:an första rundan men det var svårt att göra utan att festis segade ner i farten när maria gjorde F.B.. Tråklingen mellan 5-6 blev ganska svår eftersom de kom ihög fart och lurig vinkel, så man fick verkligen se till att ha dem med sig. Sen försökte vi lägga F.B: nära nian och fick riktigt snävt och fint där- Likaså 12-13 blev bra om man vågade lämna dem när de hade låst sig på 12 och dra seig neråt för att göra ett taemot dem och skicka in dem i tunneln. Vi konstaterade att nästa steg är att få möjlighet och våga testa en sån start på tävling, för det kändes vekligen super.
Tetra fick mest vara söt och busig, hon fick även visa upp sin nose-toutch.

Efteråt gick vi en promenad ner till stranden. De flesta ttyckte det var kallt, Tilda kunde inte låta bli att hämta leksaken till slut och Vira var givetvis först i…

När vi kom tillbaka hade hela dagen bara flygit iväg och när vi skulle bege oss så upptäckte vi att jag hade tappat fjärrkontrollen till bilen.. HUA vår sista fjärrkontroll… för jag har redan tappat den andra.. sååå det var bara att börja gå rundan igen och weeee där låg den på stigen efter nån kilometer… Jag somnade tungt en stund när jag kom hem, sen gjorde jag varsitt album åt rymmarna med tetras nya bilder, och lite gamla där jag får fylla på framöver… Tetras album, Felix album.

Då har man fått sig ett lag till SM också… jag har inte hängt med helt i svängarna, zeke är i tyvärr vilket fall inte helt som han ska, så jag ska hoppa in o vara med i laget “Fyra Tassar” på SM och kommande säsong. Det är Anita, Maria & Festis, och Christina & Pippi… 3 terrier av fyra… kan väl inte misslyckas 😉 Ska i vilket fall bli kul, var längesen jag sprang lag nu. Synd på Zeke bara..

Så var det dags för vår inofficiella tävling, själv skulle jag vara dummare. Somnade om en gång, men som tur var vaknade jag igen innan tävlingen hade börjat. Så snabbdusch, försöka få upp den svartvita slashasen ur soffan för att sedan lämna två små mörka besvikna ögon från den krulliga och åka till klubben.

Som tur var hade jag solglasögonen med mig, och som tur var hade någon annan vänlig själ solkräm med sig, annars hade det kunnat bli en väldigt jobbig dag och kväll. I fredags var första gången på tävlingskursen. De fick springa en bana för att jag skulle kunna utvärdera vad hundarna kunde och hur förarna tänkte… Linda fick i uppgift att sätta 5 fel varje gång hundarna tog kontakt med sina förare… Tillbaka till .. “tänk om agility vore som utställning”… Då skulle jag döma 5 fel varje gång en hund gör fulesnurr eller inte har någon aning vad som sker, jag skulle döma 5 fel på alla som drar sin hund med handen framför nosen genom slalom, jag skulle döma fel på alla hundar som är intresserade av allt annat än att starta när de går fram till starten, eller när de stannar mitt på banan och ska titta på något annat… men när allt kommer omkring så är ju de flesta nybörjare, och egentligen skulle man ge deras instruktörer 20 fel. Nu hoppas jag det inte låter som om jag är kritisk mot alla, det var många duktiga med på tävlingen, och visst är det lätt att göra fel och få extra snurrar, men det finns alltid ett gäng som man undrar var de egentligen lärt sig det de kan, eller det de inte kan.. En dams hund skällde på henne mellan varje hinder och hon fick fösa hunden framför sig… hon hade en sådan raffinerad teknik att de faktiskt kom runt.. men hade agility varit som utställning så hade jag diskat henne efter andra hindret… Jag tyckte så synd om denna lilla vallhund som inte hade den minsta susning om vad den skulle göra. Den skällde, föstes, hoppade… skällde, föstes hoppade…. Sen såg jag även en hund som måste blivit lobotomerad… Sist jag såg den så var den världens spralligaste och busigatse hund, jag tänkte att det blir lite jobb att få någon ordning på den, men den har potential… samma hund GICk omkring på banan… jag förstår inte hur man kan ta bort såå mycket glädje… trodde inte det var möjligt… själv jobbar man för att pressa fram varende droppe spring som går att hitta… och sen lyckas andra med sånt… Nåväl alla har ju sina målsättningar med den här aktiviteten…

Något annat som är svårt när man dömmer är att inte vara cheerleader. Jag fick verkligen bita mig i läppen flera gånger när det kom ekipage som jag haft på kurs eller som jag tränat med och verkligen vill vara med och heja fram… Första parket och så får man inte säga ett ord… Inte ens när min svartvitas son Sven var på banan, eller när Marianne sprang med MIN svartvita!!! och jag fick inte säga hejknäckt engång… Jag hade diskat dem om den svartvita hade hoppat kontaktfältet, men marianne hade tur idag… De som sett den svartvita springa med mig kunde konstatera att det var en lugnare version som inte skällde på startlinjen och inte var riktigt lika taggad på banan, men de kom runt och lyckades tillochmed vinna ett lopp.

Sen rycker det i bena, vill springa, vill springa… mamma kom upp med Tulo en sväng och hade det varit medium så hade jag stoppat tävlingen så att jag hade fått springa ett varv.. hur står de ut domarna, abstinens…. Som tur var så kom min favvoschnauser hagge upp och jag tiggde mig till ett lopp innan sista large-klassen. Vi klarade loppet galant, jag fick testa framförbytet som jag planerat in i banritningen men som inte många gjorde och det fungerade bra på snabba hagge. Han är lite rivkänslig, så vi rev, jag skulle nog ställt mig en haövmeter annorlunda när han kom ur tunneln… annars flytigt och bra och min abstinens var lugnad att klara dömma även sista klassen. Tack för det Hagge!! Tror han var ganska nöjd att få göra en insats och jag hoppas att hans lillasyster kommer snart… Så Mia kan börja träna igen.

Jag kände de sista 2 klasserna att koncentrationen började tryta, det var lätt att fastna i stirr, speciellt när det var lite lunkigare hundar och det inte skedde så mycket. Tur att jag fick mig en vegoburgare från grillgubbarna i banombygget. Jag kom hem la upp resultaten på hemsidan och sedan somnade jag tungt enstund ändå tills det kom oväntat besök…

Först var det städdag på klubben, krattning, eldning slängning och fixning i det fina vädret. Från agilityn så var det pia, linda, gina, jag och superpapporna Anders och Kjell-åke som var där. Jag vimsade runt och slängde lite grejer ur boden, blandannat pvc-rör som jag tyckte var på tok för smala att ha till någonting som har med agility att göra. De brann jättebra, Kjell-åke skulle ta några till sitt slalom när de ändå skulle slängas, men när de andra var uppeldade och det bara var Kjell-Åkes kvar så visade det sig att det tydligen inte bara är agilityn som använder pvc-rör… Jag förstod aldrig vad de skulle vara till, men Kjell-Åke som hade räddat 12 stycken blev snopet snabbt av med sina igen… Jaja, själv fick jag ju höra att om jag inte var där så skulle de slänga allt som såg ut som skräp, så det var kanske någon annan som borde varit där också… hade ju varit lättare om agilityn fått ett skåp eller dylikt så att man vet vad som hör var, tror och hoppas inte de behövde alla i vilket fall.. Superpapporna tvättade det sista ridhusgruset av våra kontaktfält och tunnlar. Gina och Linda fyllde i nya cm-markeringar på hopphindrena. Emellanåt så bjöd klubben på fika och grill till alla städare och fixare.

Tommy hade med sig koppelkrokarna som jag har önskat. Ingemar körde upp några gamla telestolpar som lades vid sidan av planen och sedan satte superpapporna i skruvar och koppelstolpar. Det underlättar om kursdeltagarna kan sätta sina hundar vid sidan när man ska gå igenom någonting, eller när de ska hjälpa till att bygga. Jag installerade även agilityprogrammet på klubbens nya dator och visade Linda hur hon skulle få ut strtlistor till morgondagens tävling. Kan ju vara bra att någon annan än jag börjar lära sig det där, för det är ju inte så våldsamt svårt… Konstaterade att klubben behöver köpa någon mer sladd om den ska räcka till planerna, jag börjar tröttna på att ta med pappas sladdar varje gång, och nästa gång kanske jag inte är med… så detta fixade Kjell-Åke.

Efter dagen på klubben, så åkte vi ut till några kompisar som har byggt hus. De är i tvist med byggaren så vi får väl se när de kan så någon gräsmatta… Tråkigt med sånt. I vilket fall hade vi en trevlig eftermiddag/kväll och fortsatte dagen i temat grillning. Tilda var glad att se sina favoritlabradorer, jag vet inte om labradorerna är lika glada över sina favorit-terrier… Speciellt den lilla jobbiga krulliga som bara ska pussas…

Norska FCI-domaren Yngve Sommer hade ritat båda mediumbanorna och var
även på plats och dömde tillsammans med Regin Reinhart (DK) som även
han ska dömma VM. Detta innebar att det var några danskar, norrmän och
även ngn tysk på plats. Generellt så var det en del ut i tomma intet och runt större vinklar. De svarta linjerna är vägen som domaren ritat för att räkna ut banlängden.

Hoppbanan: Jag ville ha bakombyte 2-3 för att minska rivningsrisken. Hon har nämligen tendens att riva om hon får spana in sig på ett hinder och jag vrider henne från insidan, och i detta fallet stod 8:an i linje. Så jag startade i princip med henne, hon fick syn på 4an och drog sig däråt, så det blev inte helt bra men vi redde ut det. Sen rev hon 5:an, kan bero på att sikten till nästa hinder var dålig så hon blev lite osäker när jag gjorde bakombytet, innan hon fick se tunneln. Sen gjorde jag F.B. 8-9, så det blev push-through til 9. Resten ser ni på min röda slarvigt ritade linje.

Agilitybanan: Här blev det för plåttrigt att rita min väg. Jag tog henne neråt vid trean med ett framförbyte, sen utnyttjade jag tiden i tunneln och sprang upp så jag hade 5:an på höger sida, efter slalom gjorde jag ett F.B. sedan ytterligare f.b. innan balansen. Plockade henne med f.b. efter 14 och sedan sprang jag utsidan 16 och bakombyte 17-18, sedan ett framförbyte, så att jag låg på insidan 19-20.