Miss Terror and Friends

Jag sitter och försöker fundera ut upplägget på min del kursen i helgen (handling). Jag känner ju inte till alla vovs, men jag har iallafall fått en önskan med bakombyten. Och det är det säkert fler som behöver. Så en bakombytesbana har jag ritat. Jag tog lite inspiration från Allan, för han är mästare på att tvinga fram bakombyten. Jag hoppas det funkar, men det vet man ju aldrig förrän efteråt… Jag kommer antagligen lägga upp banan efter kursen, men jag vill ju inte att någon tjuvkikar och fuskar som ska vara med. Den andra banan eller övningen som jag har försökt få ihop bygger på närarbete. Inte närarbete i stillastående kombinationer, utan i bansituationer där det finns mycket att jobba på hos många. Vi får se om jag kan lura dom 😉 Sen kanske man behöver gå tillbaka till mindre kombinationer, men det är ofta lättare att få fram sin mening och bli ihågkommen om problemet uppstår i en bana först. Hundarna som är snabbare än sina förare brukar gå bättre att få lurade. Ska fundera vidare imorgon, men söndagens övningar är nog bättre att göra på lördag kväll när man bekantat sig med alla och deras problem.

Tilda har startnummer 147,
det blir 39 i sin klass, reserver inräknade.
Mediumlaget är först ut.

Rasfördelning: (Reserver inräknade):

Idag har jag kollat runt lite på nätet. Det var ett tag sen sist. Det jag fastnade på var det här med Lead Out Pivot som jag trodde var en passerande trend ;). Jag har testat Tildas armbyteskunskaper nån gång med lead-outs för att se vad hon kunde, men det är så långt som jag sträckt mig för varken jag, Tilda eller Vira är så förtjusta i när jag står still. I vilket fall så gav jag det en liten extra tanke idag.

Jag tog fram filmen, började med att lyssna på avsnittet när Gregg varnar för att göra det för mycket, då man kan få en hund som segar i starten för den tittar efter kommandot.

Sen tittade jag på övningarna… Faktum är ju att Armbyte ska direkt vara = Byte av Färdriktning. Man får ju t.ex. enligt G inte göra armbytet på Framförbytet INNAN ett hopphinder. Vilket då borde innebära att man heller inte får göra armbytet på en L.O.P. innan hunden hoppat, för då ska den svänga innan hindret… självklart säger endel.. jupp… Men då borde det dessutom vara svårare att få en maximal sväng… Det är ju inte ofta starterna ser ut som Gregss Lead-out-anpassade övningar.

Så om man bortser från de gånger som man behöver vara långt före hunden för att klara starten och komma bra vidare, vilket inte är speciellt ofta… och att jag inte vill stå still med de hundar jag har idag, så vill jag inte heller få en hund som inte axar max i starten för den väntar på sväng-kommandot, eller inte få maximal sväng för jag inte kan signalera/förbereda hunden i tid. Alltså har jag fortfarande svårt att förstå fördelarna med Lopsen…

Någon som har erfarenheter eller andra fördelar med LOP’s som jag missat så varsågod och briefa jag är alltid öppen för tankar…

Jaha, nu har jag varit fånig igen… Men jag börjar tröttna på att folk kallar mina hundar blandraser. Jag har varit mycket tålmodig, och försökt ha överseende med att det inte är lätt att veta skillnaden på alla russlar, men någonstans i somras så tog mitt tålamod slut och jag har nu sällat mig till den fåniga skara som inte vill ha fel ras på mina hundar. Iallafall inte i speakern på tävlingar!

De senaste 4 tävlingarna har speakern läst allt utom rasen innantill i startlistan. För rasen kan dom hitta på själva minsann. Kan dom inte lika gärna dra till med vilket namn på mig som dom känner för… Ja hon ser ut som en Stina, det tar vi. ..

Kallar man mina hundar för JackRussell, så är man helt ute och seglar eftersom en JackRussell inte ska vara över 30 cm och ha betydligt kortare ben än mina. Ser dom ut som mina och kallar sig JackRussell så är det blandraser. Jag brukar vara snäll mot JRT-klubbarna som har sina egna registreringar, men idag är jag inte på den sidan. Idag är jag på SKK’s sida och där är det svart på vitt att Jack Russell har korta ben och är under 30 och Parson russell har längre ben och har idealhöjdssnitt ca 34.

Hade jag kallat Tilda JackRussell så hade hon inte fått vara med på VM, för blandraser får inte vara med där. Hade Sven och Tulo kallats JackRussell så hade dom inte varit Svenska Utställningschampions för det kan man inte bli med blandraser.

För 6 år sen så togs Jack bort ur rasens förra namn “parson jack russell” För att göra det lättare för folk att förstå att det är 2 olika raser. I ungefär 6 år har jag haft överseende, men nu börjar jag tröttna. När folk drar runt med sina 5 små fluffiga, kallar sig hundtränare, hundkunniga och sedan sätter sig ner vid speakerbordet för att ignorera vad som står i startlistan och kalla mina hundar blandraser så blir jag trött.

Hängde ni inte med…

Jack Russell Terrier = Korta ben under 30cm
Parson Russell terrier = Längre ben vanligtvis över 34cm

Ytterligare en vecka har flygit iväg. Jag har bl.a. tränat en duktig kelpie, små schnausrar och varit iväg med syskonen och tävlat.

I Tidaholm så stod sveriges fci-representant och dömde med paraply i mitten av hoppbanan. Kanske skulle man gett honom ett partytält .. kanske en bar i tältet… gameboy… ja för visst ska vi ta hand om våra domare. Undrar om utsikten över vägranslinjerna var bra från paraplyet. Men det var ju “bara” klass 1… Efter denna iaktagelsen så gick blicken över till agilitybanan som var mer aktuell för dagen. Tulo skulle springa agility 1. På den motsatta sidan av fci-representanten så gjorde en annan domare sin årliga insats för att behålla sin licens. Jag iaktog banan och konstaterade att förutom en farlig klass 3-start de 5 första hindrena så var det en klassisk s-bana. 1-5 bestod av först 3 försjkutna hopphinder varpå det tredje ledde mot en farlig ansats till a-hindret för att avsluta med ett försjkutet slalom 2 meter åt vänster 2 meter framåt efter a-hindret. Hängde ni inte med.. lika bra med en bild…

Start Klass 1 Ag:Jag försökte mig på ett framförbyte efter 2:an och ett till efter 3:an för att få en justare uppgång. Bytena gick väl bra, men när Tulo hade varit tvungen att snurra 2 varv runt mig istället för att springa agility så var han uppe i lagom varv att flyga a-hindret och landa någonstans i mitten av slalom. Nu hade vi nog inte fixat det ändå eftersom han flög gungan. Men det går sakta framåt. Vi höll oss flytande i regnet och sen var det dags för Tulos hopp 2, som han fixade galant, med lite stora svängar. Speciellt efter oxern på upploppet som jag var rädd att han skulle riva så han fick hoppa ut ordentligt. Men han vann iallafall klassen :).

Vira sprang hopp 3 först. En bana som jag personligen tyckte var ganska tråkig. Inga tekniska svårigheter, bara en oxer i en tvär sväng i starten, norska fyllan mitt på då man skulle fram o tillbaka mellan ett antal hinder och en tunnelfälla i slutet. Vira sprang på ganska bra. Inte sitt snabbaste, och med tanke på att hon är lite stel när det ska göras norska fyllor så trodde jag inte att vår tid skulle räcka så långt. Maja vann före Zimba och sedan Vira knappa sekunden efter z, förvånad men nöjd med tanke på känslan. I agilityklassen så hoppade hon balansens fält, vi måste ta tag i dom ordentligt nu men stackars Vira kommer lätt i skymundan med träningen.

Husse frågade glatt om vi hade vunnit någon pokal.. men han fick bli besviken, inga pokaler denna dagen, bara rosetter 😉 Jag hade tänkt att fortsätta skriva, men nu är jag trött, får se om jag orkar med resten sen.

Nu har det varit dåligt med bloggande på ett tag. Tilda börjar kännas riktigt bra igen och vi försöker finslipa det sista inför Finland. I helgen var vi på läger i Kydingeholm.

När vi kom upp på fredagen så körde vi en Allan-bana på tid, de gamla mot de nya. Tilda gjorde sitt och satte en nolla. Bra tid trots en fulegrej då hon vände sig åt fel håll när jag var lite sen. På lördagen diskuterade vi i grupper, tränade på hur torsdagsträningen innan vm ska gå till (Då vi får 18 minuter totalt att träna på) och vallade får hemma hos Eva som bor otroligt fint…. och Jupp, vilken vallhund jag är

Vi bestämde startordningen på VM. Mascot kommer köra först ut, sedan Max eftersom dom inte varit med innan och sist Tilda, fast egentligen spelar det inte så stor roll eftersom alla har lika stor press då man inte får räkna bort någon på VM. För Ros-marie spelade det ingen roll om hon var först eller sist och jag tyckte det kändes bäst att köra sist, har ju alltid gjort det i lag, så det fick bli så. På söndagen körde vi en Allan Hansen-bana och alla 3 satte sina nollor i den ordning som vi ska starta 🙂 Mediumlaget kändes stabilt och det var kul att köra ihop som vi ska göra på VM. Synd att man inte kunde träna mer ihop innan det är dags.

Söndagsbanan:

Jag måste säga att jag tycker om Allans banor. Fler av dom hittar ni här: http://www.sitecenter.dk/kennel-spaceman/nss-folder/agilitycoursesfromallan2008

Tilda har fått ett nytt fint regn täcke, out-n-out special edition.

Nu var hösthoppet äntligen över. Alla SBK-listorna ligger klara i plastfickor. Som endel har märkt så har det varit mycket i mailboxen och jag ursäktar om jag gjort kursdeltagare och täck-köpare oroliga 😉

KURS 20-21 september
Mitt i allt kaos så har jag och Eva-Marie lyckats bestämma att vi ska ha kurs den 20-21 september. Vi har hyrt skidstugan bredvid min bana och kommer ha en grupp var halva dagen och byta grupp vid lunch. Så det blir halv dag hoppteknik med Eva-Marie och sedan halv dag övningar med mig. Och så likadant på söndagen. Är ni intresserade så kontakta mig eller E-M för mer info.

Boule banor finnes även för de äldre 😉

Jag har fortfarande endel att ta igen innan jag kan förmå mig att blogga, så det får bli allt för nu. I helgen bär det iväg på läger.

Tilda fick vila i helgen. Hon haltade lite i veckan, hon var bra framåt fredag så jag var i valet eftersom vi hade laglopp, men eftersom hon varit seg så fick hon vara hemma. Så istället åkte jag iväg med syskonen. Jag tror det var på tiden att Vira inte fick komma i andra hand. Med mer fokus på Vira så gjorde hon en superbra helg.

Det började med Good Girls flying circus som skulle springa lagklass. Det var en ganska svår lagklass bana. Vira kom in fel i slalom (vägran) och totalkraschade oxern men kom imål. Elin sprang med Tulo, men banan var för svår för Tulo och Tetra, men de gjorde ändå bra insatser.

Sen var det dags för Viras agilitylopp, inte många hade klarat idealtiden som var relativt snäv, så det var bara att springa och hoppas på det bästa. Vi gjorde lite ful-svängar innan slalom, där det inte helt blev som planerat, sen blev hon osäker efter balansen och vände sig om för att få bekräftelse att springa. Jag trodde aldrig vi hade klarat idealtiden när jag kom imål, men det visade sig att hon hade sprungit bra mellan våra missar och vi gick in och slutade på en andra placering av 82 startande trots missarna . Vilken duktig tjej… Hon fick därmed sitt första cert i agilityklass.
I hopploppet så stirrade hon fast på en geting innan start, så vi diskade oss. Jag fick loss henne ändå och hon sprang resten imål bra.

Good Girls flying circus hoppklass insats började med Vira. Hon var härlig att springa med och för varje port i slalom gick det bara fortare, jag tappade bort banan efter en tunnel och förlorade lite tid, men fann mig igen och fortsatte imål med noll fel, och godkänd tid trots missen. Tulo och Tetra Hittade på egna bus 12 timmar efter det första lagloppet så var de väl ganska trötta.

På söndagens agilitylopp så var Vira bara helt kanon. Det var absolut roligaste loppet i helgen. Hon var verkligen snabb, vi diskade oss efter balansen eftersom man hade behövt gå förbi hunden för att peta ut dom till kommande hinder, men jag hann inte det så hon tog det baklänges, men vi sprang vidare och hon rejsade som ett litet troll… jag hann inte med det jag hade gått på banvandringen, så det fick bli en nödlösning efter slalom, men jag var helt lyrisk när jag kom imål för det var sååå kul att springa med henne när hon var sån. I hopploppet som var bra mycket senare så gjorde vi en rejäl miss i starten då jag gick på fel sida än planerat en tunnel i startposition. Jag stog och funderade om jag skulle byta sida, men ville inte strula med henne så hon fick starta ändå. Vi svängde omkring och sedan kom vi igång. Trots missen och även en utflytning i slutet där hon stagnerade lite så kom vi 3:a av 89 starter. Jens och Silla gjorde ett superlopp och vann klassen med 2 sekunder, grattis!!

Tulo gjorde varierande insatser, med något fel i varje klass. Missade slalom 2 gånger, jag tappade honom på upploppet en gång och i sista ag1 så rev han tredje hindret så då blev resten slirvslarv.

Felix gjorde ett fint hopplopp i 2:an och gick snart 2 år gammal upp i klass 3 hopp!!!! GRATTTIIISSS!!! Nu är det bara att börja plocka agilitypinnar också 😉

Grattis även till resesällskapet Gina o Loke som gjorde ett fint agilitylopp och tog sin första pinne !!!!

Annas Oslagbara
Jag skrattade gott när jag kollade i startlistan och fick syn på annas oslagbara. Birgit, Lena, Tina och Lillian som gick kurs i våras har bildat ett lag. Först skulle dom heta Annas obildbara, men då inte alla var eniga i den pessimistiska inställningen så fick det bli Annas oslagbara. Mycket bättre inställning. Dom var verkligen superduktiga och jag var en hängiven supporter.