Miss Terror and Friends

Hej hopp !…hon är inte på fältet på bilden, men vet i sjkutton om ens alien-La är så flexibel så hon lyckas ta sig till eller från denna positionen utan att vara på fältet.. vad tror ni…(notera även bortre benet ) Kollade filmen, men där stod Silvia ivägen, Bilden är hämtad från vm-sajten… Blindbyten
Idag har jag i praktiken för första gången utvärderat blindbyten, fy vad obekvämt det kändes.. i vilket fall gjorde jag det och jag gjorde det helt fördomsfritt och med open mind. Jag har det senaste praktiserat endel senarelagda F.B. och tänkte att vid dessa ställen vore bra ställe att testa blindbytena.

Senarelagt Framförbyte (bygger på att man vänder tvärt i svängen och lägger framförbytet nåt hinder längre ner istället):
Samma situation med blinbyte:
Det fungerade utan några konstigheter bara jag höll koll på henne, kändes bra och flytigt. Sedan kom det stora testet, att jämföra med F.B. så jag körde samma runda med senarelagt F.B. (som övre skissen) Resultatet blev ingen skillnad… Jag hann med mitt F.B. utan att komma i linjens väg, lika bra och kände mig betydligt mer bekväm.. av naturliga skäl eftersom det är så jag kör. Jag tror att den stora skillnaden på många hundar hamnar i svängen, att man inte vänder sig om och springer, men det blir ju samma med ett senarelagt F.B. Det blir mer aktion i svängen… Lägger man däremot F.B. uppe vid svängen tror jag att många hundar har tendens att sväva ut… :
Men det är väl säkert olika på olika hundar… i vilket fall så är jag nöjd med mina F.B. så jag kommer nog bara använda B.B. vid tunnlar och ev. A. Jag funderade på varför det känns större skillnad vid A:et??? men det kanske har att göra med att man ska förbi ett stort hinder utan att snubbla 😉 Jag kanske gör ett nytt test när jag funderat lite mer… whoo knoows

Har ni åsikter i frågan så upplys mig gääärna alltid intressant att höra andras ideer och kanske utvärderingar.

Det blir ingen kronologisk rapport, det finns det gott om i andra bloggar. Jag har lovat att skriva en artikel, så den kommer framöver. Resultaten har de flesta sett och jag är verkligen imponerad av alla bekanta som har varit inne och försökt att förstå sig på agilityresultaten fast de inte har någon susning om ens skillnad på hoppklass och agilityklass. Tack för allt support och stöd av er som backat upp mig!

Fantastiska La
…är av en annan art. La är som en alien, det finns ingen hund som har den fysiska kapaciteten att springa så fort som La gör. Den är så snabb så att inte domaren hinner se när den trampar på kontaktfälten… Hon missade ett A på VM iår, men hon blev även dömd för balansen som var straight on… (bildbevis finns).

La har nu vunnit 9 induviduella lopp, mer än någon hund någon gång. Någon avundsjuk människa påståd att det var lättare i medium eftersom det inte är lika många hundar, men jag lovar att La hade sopat banan med samtliga bc om de hade hoppat på mediumhöjd.

Blindbyten
Jag har funderat enheldel på blindbyten det sista, och parktiserat dem på “säkra ställen” ett tag. På VM visade många ekipage att det är fullt hanterbart bara man har koll, (upp med tummen på rätt ställe 😉 Jag såg många blindbyten, men bara ett ofrivilligt, jag såg betydligt fler fulesnurrar från otydliga bakombyten. Men jag tror långt ifrån att det passar alla hundar och förare.

Starter
Den vanligaste startproceduren var att gå in med hunden mellan benen och lägga hunden ner för att sedan gå ifrån den. Själv hade jag väldigt svårt att få av Tilda halsbandet eftersom man inte fick ta hunden i nackskinnet, något som jag ska fundera över.

Kontaktfält & Agilitybanan
Det är mycket dåliga KF i small o medium, efter att ha gått agilitybanans banvandring så var jag mycket nöjd, den var riktigt bra. Den satte fälten på prov, hade hunden ingen självständigt A-hinder så fick man se till att ha en riktigt bra slalomingång istället. Det var många som superfegade till slalom och förlorade tid eftersom de inte hade ordentliga a-fält. Balansen stod med en 3 vägskorsning några meter efter, i vilken man skulle rakt fram. Även där gällde självständiga K.F. Det var många som sprang för att hinna till hindrena framför och fick hopp på fältet som följd, eller så fegade de vid fältet och kom efter till hindrena. Amerikanska hunden Guess låg precis framför mig efter hoppet (26a) och slutade med en brons medalj !!

Tildas valpar
På fredag morgon märkte jag till min fasa att Tilda var skendräktig. Jag spenderade mycket tid i helgen att banta henne, flytta henne och promenera henne så hon inte skulle ligge ner sig totalt. Som tur var så var hon iallafall bra i huvudet att springa med utan att hon flippade ur. Jag har bestämt mig till 99% för att kastrera henne. Blå stjärnan tar 9000:- medans mölndals djurklinik tar 5000:- !!! Snacka om skillnad.

Laglopp & Fantastiska supporters
Det roligaste i helgen var när alla 3 nollade i hopplaget och vi hamnade på en 4:de placering i hoppet. Det var otroligt kul att springa i laget och över 200 fantastiska svenska suportrar gjorde ju inte saken sämre.

En stjärna till hela laget
Jag kände att det var en riktigt bra trupp som åkte. Givetvis duktiga, men framför bra gäng. Jag trivdes verkligen och alla tog nervositet, medgångar och motgångar med verkligt sans och på rätt sätt. Ser jättemycket fram emot att åka vidare till Finland med samma gäng i november. Och då inkluderar jag givetvis coachinggänget som gjorde ett superjobb.

Svenska bredden
Att uppleva VM är otroligt inspirerande på alla sätt, och jag hoppas att det i framtiden tas ut 6 olika förare att åka i varje storlek (3 lag o 3 individuellt) Inte bara för att det är olika slags hundar och förare som passar i de olika klasserna utan även för att fler ska få möjlighet till upplevelsen så att toppen breddas.

Det var spontant lite av varje, nu tränar vi vidare mot nya mål…

Foto: Andreas Silfverberg

Helgens mest tänkvärda citat: “-Man är ju bara ute och hoppar lite med hunden”

Ja då var det gjort…
Åter hemma, så ska jag kortfattat sumera helgen. Det har varit otroligt inspirerande och mycket roligare än jag trodde. Jag är nöjd med mina insatser, laget, stämningen, supportrar, ja allt har verkligen varit toppen. Det känns som om man har växt ett snäpp av erfarenheten och nu är det nya mål i sikte. Kommer antagligen skriva lite mer när jag har röjt undan lite jobb som samlat sig.

Tar ett litet break och bloggar. Det kommer ju inte bli så mycket skrivet på ett tag. Jag tar mental paus och försöker sopa så mycket jobb under mattan som möjligt innan det bär av till Norge, samtidigt som jag försöker njuta av mig, hundarna och skogen för att komma väl till mods. Nu har Camilla varit en duktig flicka och lärt sig svara på sina kommentarer i bloggen, så jag slipper få hennes svar via mail och lägga upp kommentarerna i hennes namn, eftersom jag ska vara borta så kan ju det bli svårt, men det var ju ändå på tiden. Nästa inlägg fixar vi efter helgen, så det blir lite liv i hennes blogg. Då kan man förutom underkläder diskutera “Karlar med Stil”, antagligen slår vi till med en liten tävling på temat… hmm tror inte Karlar med stil finns att finna på agility-vm i hamar… knappast gregg derett iallafall, dunjackan han hade på kursen slår det mesta, men Engelskmännen skaffar en dunjacka första gången dom går blir utsatta för -9 grader och sedan har dom den resten av livet. Duntäcken får dom som barn för att inte frysa ihjäl i englands inomhusklimat. Men jag ska inte klaga, jag som är så slapp av mig i ämnet kläder… känner mig illa till mods över min klädsel bara jag mailar tant C som alltid är så välklädd.

På onsdag morgon så bär det av iallafall, Jörgen och Jens plockar upp mig i Göteborg. Så imorgon får jag väl packa, fick lite panik när Mari började rada upp vad hon hade med sig och fråga om hon hade glömt något.. hon tipsade också oss om nått köttigt mellanmål som jag inte minns eftersom jag inte äter kött.. så vissa är lite mer strukturerade än andra. Själv packar jag tyvärr alltid för sent… undrar varför, imorgon ska jag iallafall packa ordentligt och jag ska få med mig allt som behövs. Får försöka komma på något annat bra mellanmål, än vad det nu var som jag inte åt. So long

Idag var vi ute och hälsade på hos Karolina och Emil och deras nya fina gård.
Hasse-brasse, Lars-Magnus, Smillan & Smulan har i uppdrag att fixa jorden på den blivande agilitybanan.. de var sååå söta
Hundarna undrade vad det var för svin.. .;) Efter en stöt av stängslet så höll sig Vira lite längre bak.
Även grisar tycker om att bli klappade… “-ååå vad skönt jag lägger mig ner, klappa meeeeer!!”
En tur på domänerna… och massa svamp hittades…
Rasse-russell på ängen

Idag har vi haft en genomkörare på sandade hinder och det kändes toppen. Det finns en fritidsgård som har dessa utanför stan och enligt säker källa så var de väldigt lika de Internationella hinder man kör på utomlands. Hindrena var inga problem. Jag och Tilda tränade en heldel kontaktfält på dessa hinder när hon var mindre. Ett litet kom-ihåg-pass kändes väldigt bra, nu när jag aldrig kom iväg till Danmark. Det rasslar ju endel och är lite halare men efter några rundor var det som vanligt. Vi tyckte det var lite komiskt att stå på en liten fritidsgård utanför Borås att träna inför VM… Men det gav lite trygghet att ha det gjort.

Nu har jag ritat av Karlstads bana ungefär som jag minns den. Det började med att jag var riktigt laddad och skulle ta tävlingen som något viktigt. Jag gick och beskådade banan när den var uppbyggd, tyckte att starten såg lovande ut, men inget jättesvårt. Sen fortsatte jag att följa skyltarna och dom flöt på i kronologisk ordning. Ändå till 8an som var tunnel, skylten stod i mitten… valfri tunnel-ingång?? i klass 3? tja det var längesen… ögonen fortsatte att följa skyltarna och när jag var klart så fick jag dubbelkolla igen.. hmm helt plötsligt kändes det som jag kommit till en öppenklass tävling hos Ulricehamn. Är detta verkligen klass 3? Jag vände mig och tittade på den andra banan och där var ju agilityhindrena uppställda för klass1 såå ja.. konstaterade att jaja, jag ska skärpa mig ändå och en rivning är ju lätt hänt. Jag gick en promenad och de 18 largehundarna var strax klara, då började de sänka… jag påpekade för en funktionär .. “-Du !! det är medium nu” han svarade “-Ja, jag vet”. Hinderhöjden för dagen i klass 3 medium var 35!!! Jag började bli lite orolig över upplägget och konstaterade att det inte var någon bana för Tilda direkt, inte det att vi inte borde klara av den, men Tildas små stumpar till ben är ju inte så långa, och en 42-hund skulle ju kunna galopera runt banan. Vi klarade banan, irriterande med en fulsväng 11-12 där hon drog mot 13. Men lyckades ändå vinna mot långben och compani som radades upp tiondelar efter varandra efter oss.

När det var dags för agilityklass så var jag väldigt inställd på att vinna även denna. Den var inte riktigt lika tråkig, nån sväng var det, men det var en bana vi borde klara utan några större konstigheter. Jag beslutade mig för att försöka maxa linjerna och vinna med så mycket som möjligt. I nedanstående komination så hade jag sett large-hundarna få svängar 9-10 när förarna sprang in och gjorde F.B. så jag bestämde mig för att ligga kvar bakom och göra bakombyte till slalom. Tildas linje blev spikrak över hindrena, men när hon skulle till slalom så påbörjade jag bytet samtidigt som jag sa “ut” och då gick hon in mellan 10 och slalom och letade efter vilket hinder hon skulle ta.. Great dog – shame about the handler… Efter vägran så sprang jag istället till balansen och tog den en gång till för att markera fältet lite bättre än första rundan. Jag blev riktigt besviken, för jag var inställd att fixa banan, men så är det, jag fick ju plåster på såren när Vira vann istället.

Trött – kortfattat: Det blev inget Danmark av olika skäl som jag inte orkar förklara. Istället åkte vi på dagstävling till Karlstad. Tilda vann hopp 3 & Vira vann Ag 2, så varsitt folksam presentkort fick dom 🙂 Grattis också till Festis som vann agilityklassen och Lucky med pinnen i 2:an!

Sen fick vi rapport från Tång-hed där Felix tro det eller ej har gått och vunnit han-klassen… BH1!!! Med CK, CERT och Dessutom BIM!!!! Ida berättade att de har tränat att Felix ska titta framåt så det blir snyggare gång, och träning ger uppenbarligen resultat 🙂 Ni är sååå duktiga stoort grattis och kramar från oss.

Om jag inte tar fel blev Rustic Russells Fairy to partax (Älva) BIR, en fin liten tik fårn Norge Grattis till Kari-Anne!

Nu har jag fått nya bud att det var Lenas Cleo som blev BIR… även hon en fin liten tik från Norge 😉 Jag får väl reda ut detta…

Nu har Lena klargjort för mig att det var halvsyster till Viras pappa som vann i Tånga-hed. Revefotens Wannabe busy lizzie (Bizzie) som vann !! GRATTIS

I fredags tyckte jag dessutom såå mycket synd om mig själv så jag beställde mitt efterlängtade Objektiv, tog tag i saken och bestämde vilket jag skulle ha och det fick bli detta:
Väntar med spänning på objektiv och fint väder igen 🙂 Jag beställde även 150-bommar av en fixarkompis så jag kan träna på det fast jag inte åkte till Danmark.