Miss Terror and Friends

Eftersom Jons föräldrar har sommarhus utanför Arendal så tog jag i somras svängen förbi Tromøya semesterö för att spana in var Viking agility Week skulle gå 2009. Ja lite agility måste man ju tänka på när man är på semester. Det var ett jättefint ställe. Jag tänkte att det blir väldigt mycket pengar i norska startavgifter och inte kan man få cert engång. Nu har jag varit inne på hemsidan och sett att det är nästan sverige-priser som gäller 🙂 På anmälningsavgifterna alltså… 100 NOK för första loppet och sedan 50 NOK för resterande lopp. 3 lopp om dagen varav 1 inofficiellt. 6 dagar. Sista dagen kan man även ta ett stort cert i agilityklass. (Hoppchampion finns ju inte i Norge) Så det blir nog iallafall några lopp för egen del då det inte verkar krocka med några svenska evenemang som jag funderar på.

Några bilder tagna strax bredvid tävlingsplatsen.

Länk till Viking Agility Week www.vaw09.net >>

För er som aldrig tävlat i Norge kommer lite info angående pinnar:

I Norge får hundar tävla från ett års ålder. Norska
pinnar går inte att kombinera med Svenska pinnar. Man kan klassa upp
sig i Norge men måste då ta alla 3 pinnarna i Norge. I Norge är
uppklassningen frivillig, det vill säga att man kan välja att vara kvar
i en klass om man inte anser sig redo att gå upp.

Klass 1 pinnar (Alla med mindre än 5,99 fel får pinnar) 3 pinnar krävs.

Klass 2 pinnar(Alla med 0 fel får pinnar) 3 pinnar krävs.

Idag har jag försökt att ta reda på
lite mer viktigt vetande om våra internationella regler ;).

Jag har jämfört dom Internationella Reglerna för Lydnad och Agility angående raser som får vara med. Och som jag tolkade det så är det en viss skillnad.

Lydnad: To
participate in an international obedience class, or in an EW or WW
championship, it is required that the dog be at least 15 months of age and
registered in a studbook recognised by the FCI.

Agility: All breeds over 18 months and in
possession of a pedigree recognised by the FCI; they must be tattooed or
chipped: owners/handlers must be….

Jaha och vad är skillnaden??

Som jag tolkar det så är studbook en stambok
och pedigree stamtavla. Det vill säga att en hundras som inte är
fci-ras men har en stambok som är godkänd (T.e.x Working kelpie) får tävla EM och VM i Lydnad med inte agility. Någon annan som
kan detta eller vet andra fakta så varsågod, för det är inte lätt att
tolka allt. ???? Jag antar att JRTC-stamboken inte är fci-godkänd eftersom den inte finns med i något lands kennelklubb??? Bara en gissning. Men varför är det olika mellan grenarna isåfall…

För ett tag sen diskuterade jag även Nordiska Mästerskapen med Marie. Vi funderade på vilka regler som gäller där? Men jag skulle gissa på att det inte är lika hårt där eftersom i ansökan till landslaget så räcker det att hunden ska vara registrerad enligt skk’s regler? .

Resan mot bättre tider och bättre lopp är lång. Svängarna ska vara så snäva som möjligt i så hög hastighet som möjligt. På lägret tränade vi och filmade svängar. Jag filmade även Tilda i 2 svängar för att kunna göra ett exempel på hur mycket tid det finns att jobba med. Man skulle nog kunna säga att jag gjorde svängar likt den första en bit tillbaka i tiden. Det händer givetvis fortfarande när man är slarvig eller tappar greppet. Med en långsprungen hund som Tulo är det ännu viktigare med svängarna om vi överhuvud taget ska komma runt. Kan tillägga att han flög rakt fram till nästa hinder i denna kombination när jag inte jobbade svängen.

Nu är det kanske lite halare på konstgräset, men ofta är det fuktigt i gräset. Filmen på slutresultatet är synkad när hunden kommer in i bild så att man ska få med tiden man förlorar på arbetet med den tajta svängen före hindret i jämförelsen. Och tiden är inte tagen i slowmotion 😉 Hunden kommer från en tunnel, och 2 hopphinder, så den har hög fart vid hindret som kameran står.
Kolla filmen >>

Då har man fått i sig lite god lördagsmat efter en dag i ridhus med trevlig inofficiell tävling som Kungälv arrangerade. Tilda fick stanna hemma, men Vira och Tulo följde med, även deras bror Boozer med förare Paula var med och sprang sin allra första tävling. Efter Viras senaste sega träningsinsatser efter löpet så hade vi med klöven, och hon sprang faktiskt på hyfsat. Det var inte snabbaste Vira, men inte heller långsamma Vira. Vira hade problem med ett ställe i slalomet 2 av loppen varpå hon hoppade över en port. Men 2 lopp nollade hon. I hopploppet så sprang hon ca 4 sekunder långsammare än pippi som vann medium. Lika fort som pippi kan hon kanske inte springa, men jag tror att snabba Vira kanske kan ligga 2 sekunder efter. Men vi jobbar på att komma tillbaka i form. Tulo var rolig att springa med och ganska duktig från och till. Han flög gungan första loppet, men gjorde resten galant. Andra loppet så trodde jag han skulle ta kontaktfälten ännu bättre än i första, men det visade sig att andra loppet blev ett steg tillbaka och han hoppade både balansen och gungan… hmpfr… I hopploppen så missade vi upploppet på ena rundan, och andra rundan som var en riktig fartbana så hade han kommit upp i en väldig hastighet när han skulle in i de 5cm tjocka träpinnarna, så han gick in i andra porten.

Annas oslagbara försökte fylla mig med hembakade mumsiga kakor för att jag skulle bli långsammare på banan, men jag bara tackade och togemot 😉

Boozer då? Jo han var faktikt jätteduktig. Boozer och Paula har kommit längre än vad jag trodde. Det finns lite mer fart att hämta och kontaktfälten kan bli bättre, men de sprang ändå på väldigt bra från och till. Boozer diskade bara ett av loppen, gjorde på sitt andra lopp någonsin sin första nolla i agilityklass och kom 2a efter pippi Stoort grattis till Viras bror Boozer!!!! Nu ska jag ta det lungt i soffan 🙂

Jupp idag var temat förkortningar. Jag satt och skrev om målsättningar, delmål och handlingsplan. Jag skuggade över mina antecknngar och kom in på företagande, och hittade S.M.A.R.T.

Många av er vet vad D.A.S.H. och C.R.A.P. är vid det här laget, men kanske S.M.A.R.T. inte är lika agilitymedvetet än, eller tvärtom, Agilityn är inte lika SMART-medvetna. För er som undrar så skriver jag vad de 2 första står för: D.A.S.H. = Desire, Accuracy, Speed, Habitat C.R.A.P.= continuously reinforcing ambiguous behaviour. Sånt du gör när du ger godis för att huden skäller 😉 Tilda har shejpat mig mycket bra. 😉

Idag pratar vi om målsättningar och S.M.A.R.T. är en term från Företagsvärlden.

Specific – Ordentligt definierat, Tydligt

Measurable – Mätbart. Mål ska vara nåbart och du ska veta när du nått det

Agreed Upon – Alla inblandade ska vara införstådda med målet.

Realistic – Målet ska vara realistiskt och genomförbart

Time Based – Det ska finnas lagom med tid att genomföra målsättningen. Tillräckligt, men inte för mycket eftersom det kan påverka genomförandet negativt.

Det är viktigt att vara klar över sin målsättning. Oavsett om man vill vinna VM eller om man bara kör agility för att ha roligt med sin hund. Jag hoppas att oavsett mål så vill alla ha roligt med sin hund. Om man har som definition för sin målsättning att ha roligt med sin hund, så kanske man ska fundera på vad det inkluderar. En del som har denna målsättning blir ändå sura eller besvikna när det inte går bra på tävling. Deras målsättning stämmer alltså inte överrens med det verkliga livet. Skulle dom sätta upp en målsättning som stämmer överrens med verkligheten så skulle de med större sannolikhet sätta upp en träningsplan för att nå målet. Följer man sin träningsplan så ser man framgångarna därefter och i längden så lovar jag att man har roligare tillsammans med sin hund.

De flesta har antagligen målsättningar i form av resultat eller meriter av något slag oavsett om de erkänner det eller inte. Så idag är det dags:

Sätt upp en riktig målsättning! För alla vill vi ha roligt med våra hundar.

Med en målsättning så vet du varför du tränar och vad du ska träna för du har delmål som du tränar mot och en handlingsplan som du följer.

Målsättning -> Delmål -> Handlingsplan

Det är viktigt att delmålen överrensstämmer med den slutliga målsättningen. Man behöver ta reda på och ha klart för sig vad som krävs för att uppfylla slutmålet för att få en fungerande handlingsplan och en målsättning som är realistisk, man måste inte veta det när man skriver sin målsättning, men man måste hela tiden sträva mot att hitta rätt väg. Motgångar på vägen hör till, och då gäller det att hela tiden se framstegen och delmålen. För jag som älskar klyschor hihi så: byggdes inte Rom på en dag.

Så visualisera ditt mål, finn din egen väg till målet. Bry dig inte om andra som tycker du är konstig, eller har andra åsikter. Givetvis ska man vara objektiv och ta in ny information, men det är du och din plan som stakar ut vägen till ditt mål, ingen annan. För att nå sitt mål så måste man se sitt mål, man måste tro på sitt mål och man måste hitta sin väg dit och se framstegen efter resans gång för att hela tiden hålla resan igång. Avslutningsvis en annan klassiker:

Vet du vart du är på väg så kommer du dit!

I tisdags körde vi Large hopp-lag-banan från VM. Den var rolig. Men vilken seg upplevelse i dubbel bemärkelse. Först skulle jag springa med Tilda och hua vad tungt det gick. Det kändes som om hon plogade sig fram i sanden, tja ridhus och lera har aldrig varit hennes starka sida, men sååå illa… Ända tills jag kom på vad det berodde på. Jag hade ju kört konstgräs på loftet hela helgen, inte konstigt att detta kändes segt. Samtidigt fick jag även en uppenbarelse till varför hon flög iväg på fel hinder innan jag hann blinka åt alla håll dom första rundorna på lägret i helgen. Jag hade helt enkelt vant mig vid ridhustempot. Nåväl det var ju skönt att få en förklaring på det, jag började tveka på om det här med small skulle fungera över huvudtaget. Tja hur är det att springa small med Tilda då? Jo det känns skönt för henne. Hon är snabbare över hindrena och jag kommer säkert felberäkna lite vägval framöver, men hennes fart på raksträckorna gör ju även att det är svårare att hålla lika bra svängar. I vilket fall så var hon duktig att springa med i ridhuset när jag väl vant mig vid tempot igen… Till skillnad den andra damen. Vira som löpt, gått i koppel och varit hemma med husse i 4 veckor. Hon hade tappat all sting som hon hade innan löpet. Långsam och disträ skulle jag vilja sammanfatta henne. Sen är det faktiskt jobbigare att springa med en hund som kräver lite action, så det var extremt jobbigt i det tunga ridhuset. Hon har även lagt på sig, så nu blir det ändring, tillbaka till schemat. Nästa träning får vi ta med en av klövarna som halvbrorsan Felix så snällt gav henne i födelsedagspresent :).

Banan >>

Jag ska ha helgkurs på Fristad hundskola utanför borås.
Det blir 2 halvdagar per grupp.

Den kommer vara i uppvärmd inomhuslokal 220 kvadrat konstgräs.

Grupp 1.) Klass 1 ekipage kl. 9 – 13 Lördag & söndag
Kursen kommer inkludera träningsfilosofi, grundläggande hinderträning och handling, lite beroende på nivå hos deltagarna.

Grupp 2.) Klass 2 – 3 ekipage kl. 14 – 18. Lördag & söndag
Tema: Bättre handling – bättre tid. Kursen kommer inkludera handling, svängar, positionering, målsättning. Lite beroende på bakgrunden hos dom som anmäler sig. Då lokalen är begränsad så kommer kursen innehålla ganska mycket teori med stationsövningar. Om intresse finns kommer den kompletteras med möjlighet till praktisk fortsättning på full plan utomhus till våren där man kan tillämpa positioneringen praktiskt.

(Datum bestäms när intresseanmälningar kommit in)

4 x 2 timmar per grupp 750 :-, fika ingår!

5 – 7 ekipage per grupp.

Välkommen med din intresseanmälan till Fristad hundskola ! http://www.fristadshundskola.com/

Det går även bra att kontakta mig på mail anna(snabela)goodgirl.se

Ibland undrar man om man ska ta tillbaka hunden runt hindret eller ta hunden vidare ut runt hindret för att använda farten. I denna situationen kommer man inte i så hög fart så det är svårt att veta. Givevis beror detta på hur mjuk hund man har också. Men intressant att se iallafall. Jag visar på filmen Tilda och Tulo göra båda versionerna. Tulo får dock ett framförbyte istället för sväng. Ni ser. Jag ger Tilda något sämre sväng på hindret innan när jag ska skicka henne utåt.

Se jämförelsen här >>

T-Trion
En film med super Trion T. Tilda, Tetra, Tulo >>
Dom är väldans lika och roliga att jämföra.
Nu kunde inte Tetra låta bli att kolla vad matte gjorde in i sista tunneln.