Miss Terror and Friends

Jag har fixat till min hemsida så att jag kan uppdatera den hemifrån igen.
Jag flyttade även bloggen samtidigt, så hädanefter har jag tänkt att prova att hålla mig här.

NYA BLOGGEN:
http://www.goodgirl.se/sub/blog/current.html

Jag har fått förfrågan att ha en kurs på lördagar med början mitten, slutet på januari.

Plats: Sparsör ridhus
Tid: 11:00-12:30
Miniminivå: Du ska ha gått nybörjarkurs eller liknande, så att hunden kan alla hopphinder och tunnlar med fart.
Antal gånger: 5 eller 7

Är du intresserad och vill veta mer, så maila mig. anna(at)goodgirl.se eller ring 0705-254922

Igår fyllde Tildas valpar Such Tulo, Sag(hopp)ch Sagch Vira, Boozer, Svch, SUch Sven och morgan 5 år. Vilket härligt gäng det är. GRATTIS i efterskott allihopa! Distriktsmästare Sven har fler valpbilder på kullen i sin blogg.VALPAR PLANERAS
Till jul nästa år så kommer antagligen goodgirls tredje kull levereras. Mamma till kullen blir duktiga Felix supersnabba syster Tetra som blixtrar runt agilitybanorna i small och är väldigt lik sin mamma Tilda på banan. Coolare träningshund får man leta efter. Vi får se vem som blir pappa, men jag letar efter en trevlig, inte för stor, arbetsvillig prick som kan komplettera Tetra bra. Är ni intresserade så hör av er.

En liten fim från vårt kennelläger hos Maria förr året: Tetra då dryga 2år bara, Tulo 4a och mamma Tilda:
<!–
WriteFlash('’);
//–>

Colins operation gick bra. Anders sa att det var en ganska liten broskbit, jämfört med de senaste han opererat, så vi håller tummarna. Colin har fått sin egna lilla hage på 3 kvadratmeter, fylld av ventapad och en ny stor fin bur. Han är verkligen duktig och tålmodig (änsålänge).

Idag körde vi en variant av den Nordiska hoppbanan i ridhuset. Vira och Tulo gick bra, Tulo låste sig på att det skulle komma boll på upploppet fast det inte var upplopp de första rundorna, men sen gck det bättre. Sprang även någon runda med chelsea som är verklige duktig. Nu ska jag se om det kan bli lite julhandling. So long…

Tilda
Idag har jag varit hos Anna-Karin på västra som gått igenom Tildas skada. Anna-karin var ju min favorit på blå stjärnan i borås, och nu när hon har flyttat till västra så hänger jag med när det är större frågor. Så i vilket fall, om ni tänker er vänstra lilltån i höjd med sporren, där foten liksom börjar. DÄR hade benet luxerat. A-K konstaterade att det måste varit mycket kraft för att få den ur led på det sättet och det kan inte ha något med tildas skada i våras att göra. Det var bra att vi åkte till Falun och fick den på plats såpass fort. Man opereras sällan så små ställen, och om man ska se hur legamenten är så gör man en slags stressröntgen där man drar i benet och då när skadan är helt färsk. Eftersom det gått såpass lång tid så var det inte aktuellt. Läkningsprocessen har ju börjat. Jag ska ha linda som håller benet på sin plats i en månad till, och hålla mig till asfaltspromenader ca 15-20 minuter långa. Sedan succesivt öka och i februari trodde hon det var säkert att börja köra agility igen.

Vira & Colin
Blev av med sin tratt igår och är oförskämt pigg. Hon var nog väldigt nöjd igårkväll för hon sov som en sten och märkte inte ens när jag hämtade mat i mattunnan…. Hon tar sats och kastar sig på Colin, Colin som drog sig på en sträckning förra veckan är bra igen, men ska också ta det lungt ett tag till. Ja inte lätt med alla pigga sjuklingar och kompostgaller. Längtar till normal status igen. Om det nu kan finnas i ett hus med 2 terrier och en bordercollie.

Tulos cert
Tulo tog ju ett cert i Karlstad. De hade inga certrosetter på plats, så igår kom den med posten. Vikt. Nu bryr jag mig inte så mycket om rosetter, men mamma skulle ju få denna så han kan ha den ovanför bädden på jobbet. Ett sort veck var det på banden.

Colins fält.
Jag har påbörjat lite träning på den riktiga balansen. Innan jag vågar pressa farten som är för långsam på filmen för att få helt rätt beteende så måste han lära sig att bara springa över, så han inte ramlar av. Jag kommer köra plankan parallellt lite framöver tag. I början kan jag ju inte heller skicka upp honom och placera mig var jag vill för att belöna, på filmen blir jag tvungen att kasta, inte ultimat i det läget. men det kommer ju också bli bättre när han bara genomkört den ett antal gånger. Jag springer full fart en gång och då gör han fint beteende.

<!–
WriteFlash('’);
//–> Tanken innan sträckningen var att spela in en liten fim på de olika moment vi tränar, eller rättare sagt de olika egenskaperna jag försöker att utveckla. Imorgon flyttar vi in mina hinder i ridhuset så det lär dröja. Men det kanske kommer framöver. Förenklat kan man säga att jag jobbar på en balans mellan bra närarbete och självständighet. Jag vill ha kakan o äta den så att säga…, målet är iallafall att inte kompromissa självständigheten för mycket för att få bra närarbete. Vi får se, målbilden är tydlig, men man vet ju inte riktigt typen hund än. Vi kommer inte börja hoppa än på några månader, men har börjat så smått lite genom hinderstöd.

Förra veckan var det 2 nöjda tjejer med 6 nollade lopp

En vecka senare hade allt vänt, det var två tjejer med tratt. Tilda skadade tån i en tunnel i rättvik. Den luxerade (hoppade ur led) och pekade rakt ut, så det var till att åka till Falu djurklinik. Vi ska kolla tån i veckan hos en ortoped så får vi se vad fortsättningen blir. Vira kastrerades i måndags, hon har hämtat sig lite för fort och är pigg som en lärka med sin tratt 😉 På söndagen i rättvik sprang Vira sina 2 lopp och vann hoppklassen. Då vann vi ett fint “cirkustält” som båda tjejerna tycker mycket om och som passar bra så här i sjuktider.
Viras förstapris i rättvik 🙂

Förra helgen gav det iväg till Gotland för att tävla. När jag ändå åkte, så tog jag med alla 3. Det blev en minst sagt spännande resa dit. Något försenade startade vi resan mot Nynäshamn. Vi tycte ändå att utan stopp så var det iingen katastrof (GPS:en visade ankomst tid). När vi började komma på småvägarna efter att ha kört av motorvägen så dök det upp färjeskyltar… Skit ! Då kom jag på sen pappillondagen i somras att det var vägfärja här någonstans, och GPS:en hade iinte sagt nåågonting om det. Det var ganska långt att köra tillbaka nu, så vi gasade lite mer och hoppades på att färjan över huvudtaget gick den här tiden på året. När vi kom fram så stod färjan på andra sidan. Suck, vi kollade tidtabellen och den skulle gå om dryga 10minuter, så den började sakteliga röra på sig. Jag tog snabbt ut Tilda så hon fick kissa men de andra 2 fick sitta kvar i sin bur, för jag hade inte tid med 3 irriga terrier. När vi kom över så konstaterade att vi hade förlorat 10 minuter och att det började bli tajt. Vi försökte köra lite fortare, men vägkameror och fredagsåkare som njöt av anskapet envisades att dyka upp på de slingriga vägarna. Inget bra ställe att ha bråttom på. Enligt gps:en borde vi hinna en kvart innan som var minimi incheckning för färjan. Då kom jag ju på att jag bara satte ungefär och noterade att gps:ens mål stod nån miil innan Nynäshamn…. Hua det började bli svettigt. Dessutom så började det bli torrt värre i tanken så började pipa några mil innan ankomst. Inga mackar, och om vi hittar en mack.. hinner vi? Tanken gick nästan i botten när vi såg färjan. Vi kommer intekomma av färjan om vi kör på nu. Jag kastade mig ur bilen med mina 3 terriersom som var väldigt nödiga, jag gick till incheckningen och försökte prata med 3 skällande terrier och han sa att incheckningen skulle ha stängt för 4 minuter sen. Jag förklarade läget och han sa att “Ja men det skulle ni berättat först så kunde vi löst det. “-Ja men hon kommer när som helst”. Han tittade på klockan, ringde kontrollrummet, jag fick meddelande att tankningen var gjord, då sa incheckningsgubben: Ni FÅR 1 MINUT. Skit, jag såg att han var helt allvarlig. 40 sekunder senare så kom den blå faran svischande in på området, jag skrek. Där är hon!!! Jag tog mina 3 terrier och kastade mig in i förarsätet och vi rullade in på färjan. Det var skänt när bi hade åkt så tidigt att ha en hundhytt bokad på färjan. Så de fick följa med upp och sträcka på sig, och efter maten så sov även vi en stund. Vi checkade in i den fina stugan inte långt ifrån tävlingen och efter en promenad så begav vi oss till tävlingsplatsen eftersom 1 hopplopp skulle gå på kvällen. Det var en mycket trevligt arrangerad tävling. Lite synd att jag missade schemabytet så jag fick köra hopploppet utomhus med alla 3 sist. Det var jobbigt, men någon tyckte iallafall att det var underhållande. En toppenhelg med ganska lätta banor och massa resultat för min del. Tulos agilitylopp i klass 1 kan vi stryka, men förutom det så kom vi i de 4:a klass 3 loppen 1,1,1,2,3,4,4. Det roligaste var nog när de kom 2,3,4a efter varandra på fredagens lopp. Det jag inte är nöjd med är Tildas kontaktfält på balansen, jag korrigerade henne för många gånger när vi började tävla utan att ha tränat i somras och nu stannar hon en bit upp. Men vi ska jobba med detför att få tillbaka dom, så vi tränar. Här kan ni se vad jag menar:

<!–
WriteFlash('’);
//–>Stort grattis till Jessica och Chelsea som bl.a. gjorde kanonlopp i hopp med bästa tiden på fredagen. ! Nu är ni på G! Nu hinner jag inte skriva mer. Hej hopp, ska se om jag kan komma ifatt.

Tänk vad tiden går fort. Nu är Rymmarna Tetra och Felix redan 3 år.
Igår var det kalas med agility och muumsigt fika på det fina hunddagiset.
Rymmarnas 3-års bana kommer komma ut i bloggen. En gedigen bana på 25 hinder.

Igår hade jag den äran att döma Marks agilityklubbs första inofficiella tävling. Den ägde rum på strömma jordbruksgymnasie, i deras ridhus, Sätila. Som domare blev jag fantastiskt väl bemött och servad. Tydligt schema, egna sockerfria underbara bakverk och en jättesmaskig vegetarisk soppa till lunch. De tävlande kunde också avnjuta en väl arrangerad tävling med hembakta mästerverk i fiket. GODASTE FIKAT någonsin hörde jag någon av sockerätarna säga. Det var många nyare ekipage på plats så jag hade försökt att rita banorna därefter.

En reflektion som jag gjorde var männens nya intåg i agilityvärlden. Det är ju ingen nyhet att det inte är så många män som springer agility. INte tillräckligt matcho kanske. Snurra runt och göra framförbyten som en balettdansare… Men nu har männens väg in kommit . Istället för att svänga runt och fjanta så kan man helt coolt kasta hunden bakom ryggen…. springa som en mittfältare och göra en glidtackling med armen så att hunden byter sida… Ja procentuellt sett så var det flertalet av de manliga deltagarna som gjorde mycket blindbyten helt enkelt.

Det såldes lite out-n-out hundartiklar och hundhalsband på tävlingen. Värmetäckena var mycket uppskattade och smarta hundkoppel tog det slut med en gång.

Idag har vi tränat och gått långpromenad. Colin vilar på sin hundbädd
Jag undrar föresten hur det går för Eva-Marie och Ozelots projekt på sin hundbädd från out-n-out hundartiklar…??? LIte bilder från dagen finns att hitta i colins album. Jag skrev helt fel datum dock.. önsketönkande att det var augusti…

Fick frågan om viltspårschampion idagl. EFter att ha dubbelkollat Championatbestämmelserna så konstaterade vi att fakta stämde… en BorderCollie kan inte bli viltspårschampion idagsläget. Men papilloner kan, så det finns det ett gäng, och kanske snart ännu fler 😉 🙂