Tilda
Idag har jag varit hos Anna-Karin på västra som gått igenom Tildas skada. Anna-karin var ju min favorit på blå stjärnan i borås, och nu när hon har flyttat till västra så hänger jag med när det är större frågor. Så i vilket fall, om ni tänker er vänstra lilltån i höjd med sporren, där foten liksom börjar. DÄR hade benet luxerat. A-K konstaterade att det måste varit mycket kraft för att få den ur led på det sättet och det kan inte ha något med tildas skada i våras att göra. Det var bra att vi åkte till Falun och fick den på plats såpass fort. Man opereras sällan så små ställen, och om man ska se hur legamenten är så gör man en slags stressröntgen där man drar i benet och då när skadan är helt färsk. Eftersom det gått såpass lång tid så var det inte aktuellt. Läkningsprocessen har ju börjat. Jag ska ha linda som håller benet på sin plats i en månad till, och hålla mig till asfaltspromenader ca 15-20 minuter långa. Sedan succesivt öka och i februari trodde hon det var säkert att börja köra agility igen.

Vira & Colin
Blev av med sin tratt igår och är oförskämt pigg. Hon var nog väldigt nöjd igårkväll för hon sov som en sten och märkte inte ens när jag hämtade mat i mattunnan…. Hon tar sats och kastar sig på Colin, Colin som drog sig på en sträckning förra veckan är bra igen, men ska också ta det lungt ett tag till. Ja inte lätt med alla pigga sjuklingar och kompostgaller. Längtar till normal status igen. Om det nu kan finnas i ett hus med 2 terrier och en bordercollie.

Tulos cert
Tulo tog ju ett cert i Karlstad. De hade inga certrosetter på plats, så igår kom den med posten. Vikt. Nu bryr jag mig inte så mycket om rosetter, men mamma skulle ju få denna så han kan ha den ovanför bädden på jobbet. Ett sort veck var det på banden.

Colins fält.
Jag har påbörjat lite träning på den riktiga balansen. Innan jag vågar pressa farten som är för långsam på filmen för att få helt rätt beteende så måste han lära sig att bara springa över, så han inte ramlar av. Jag kommer köra plankan parallellt lite framöver tag. I början kan jag ju inte heller skicka upp honom och placera mig var jag vill för att belöna, på filmen blir jag tvungen att kasta, inte ultimat i det läget. men det kommer ju också bli bättre när han bara genomkört den ett antal gånger. Jag springer full fart en gång och då gör han fint beteende.

<!–
WriteFlash('’);
//–> Tanken innan sträckningen var att spela in en liten fim på de olika moment vi tränar, eller rättare sagt de olika egenskaperna jag försöker att utveckla. Imorgon flyttar vi in mina hinder i ridhuset så det lär dröja. Men det kanske kommer framöver. Förenklat kan man säga att jag jobbar på en balans mellan bra närarbete och självständighet. Jag vill ha kakan o äta den så att säga…, målet är iallafall att inte kompromissa självständigheten för mycket för att få bra närarbete. Vi får se, målbilden är tydlig, men man vet ju inte riktigt typen hund än. Vi kommer inte börja hoppa än på några månader, men har börjat så smått lite genom hinderstöd.