Miss Terror and Friends

Efter att dömt en dag så blev jag sugen på att köra bana, imorgon ska jag coacha tisdagsgruppen i Partille så då blir det ingen träning. Så idag byggde jag, Emma och Jessica upp en av Anne Savioja´s (2008 års VM-domare) banor och körde. Man fick verkligen jobba genom hela banan.Tilda gjorde de tvära svängarna 12-13, 18-19 väldigt bra utan att flyta ut. Det som var svårast att få till riktigt bra utan rivning var 4-6, men alla 3 fick till det riktigt bra till slut. Det var verkligen jättekul träning 🙂

En kämpig dag på banan som domare idag. Man får ett annat perspektiv om man dömer nån gång ibland. Dagens banor var något klurigare än förra veckan då jag hade blivit ombedd att tänka på nybörjarna i Partille. Mosig i ansiktet av solen just nu. Tackolov hade jag med solglasögon denna gången annars hade jag väl legat med migrän vid det här laget. Lite sol inför kommande weekend i Gibraltar är dock aldrig fel.

Det var många av kursdeltagarna som var med och jag tyckte alla gjorde jättebra insatser.
De nervösa debutanterna från kurserna Daniel/Chili och Ida/Felix gjorde varsitt jättebra lopp med bara en rivning. Felix fyllde 1,5 idag och Chili är inte mycket äldre.

Resultaten
ligger nu på klubbens hemsida >>

Dagens banor:
Agility >>
Hopp A >>
Hopp B >>

Grattis till Pia som blev godkänd tävlingsledare!

Nu är dom här… Majblommorna. Så jag har köpt årets Majblommor. Jag samlar inte på dom, men jag köper varje år och stoltserar med dom tills dom går sönder eller försvinner. Den gamla damen som sålde dom tyckte nog jag var väldigt entusiastisk över hennes Majblomor 😉

Köpte även ett kort över alla Majblommor sedan 1907:
http://www.majblomman.se/

Idag åkte jag upp till banan igod tid och gick en underbar promenad med vovsen. Tilda visar inga symptom på foten nu. Hon har fått ta det väldigt lungt och bara gått invalidpromenader med husse, för även om hon har gått bra på den ett tag så vill jag inte att hon börjar snedbelasta ifall hon har ont. Idag fick hon springa i skogen, men agilityn får vänta lite till.

Vira kräver ju endel från min sida för att träna agility och jag kände inte att orken var med mig så då beslutade jag att följa mina egna råd till torsdagskursen “Låt bli att träna om ni inte kan ge 100%, ta en promenad i skogen istället”. Vira kan man inte slöträna med, för då hittar hon på annat, eller lallar runt. (Iallafall i mina mått sett). Jag vill att hon ska ge max när hon tränar. Sist jag inte följde mitt eget råd (för 2 veckor sedan) så släppte hon pipisen efter 2 ärevarv och stack ut i skogen och det tog mig en halvtimma att få tag på henne, sen orkade jag inte träna med henne på 1 vecka. Sen dess har jag haft klöv när vi tränat.

Så promenad var det alltså på agendan idag. När vi hade gått ett tag började Tilda dra in i skogen, och när hon drar då vet jag att det är något hyfsat nära. Jag hörde ett knak från andra sidan stigen än vad Tilda var (tack o lov.) Där stod en älgko med sin fjolårskalv bara 20-30 meter bort. Helt blixtstilla stirrade dom på mig. Vira som varit ivrig hela vägen var för långt ner att se dom. Jag lyfte upp henne och hon blev helt paralyserad när hon fick se dom… undrar vad det var för tankar som gick igenom hennes huvud. Dom stod kvar helt still och jag njöt av vyn. I ett sånt läge önskar man att kameran var med. När jag satte ner Vira igen, fann gon sig och började skrika, men vi skulle åt andra hållet idag 😉

På kursen fortsatte det med “Lita på hunden när du kan för att få tid att röra dig dit du måste.” sen var det mera kroppsövningar på serpentiner, framförbyten och Birgitt ville väldigt gärna göra en tråkling också, så det fick det bli 😉 Dom lovade att träna massvis på detta till nästa gång, och då kanske jag filmar dom och lägger upp i bloggen. Modern pedagogik… hehe.

Jon har förresten fått en Wiii-fit. Den har inte kommit än, men med den kan man ställa in sina uppgifter och målsättningar och koppla upp sig och dela med sig av sina framsteg eller baksteg i sin träning.. Den har tydligen någon balansbräda med övningar som är bra för Jons fot. När dom lanserade Wii-fiten så höll den “bara” för 150 kg, så dom fick ta in den igen och kommer nu bygga den att klara 250 kg så även amerikanerna kan använda den. Det finns Wiii-fit tävlingar där de uppkopplade framstegen registreras och jämförs. Själv har man ju kanske inte lika stor chans att minska sin procentuella kroppsvikt lika mycket som någon på 180kg… Ska bli kul att testa denna mockapär

Idag var det Marias stora dag. Spänningen var olidlig skulle hon klara att bli tävlingsledare ;). Jag hade fått äran att döma tillställningen. När jag tittade ut i morse så SNÖADE det ute. Men jag begav mig iväg i samåk med Marianne och Gina. Marianne behöver nog dricka lite mer rödvin eftersom det är bra mot demens-sjukdomar… Hon hade nämligen glömt sätta i sätet i bilen, så stackars Gina fick sitta på golvet i bilen. Tävlingen blev framflyttad en timme. Men vad gjorde väl det när jag och Gina som var där för att examinera Maria fick ett eget tält med softstolar, Pumptermos kaffe, dricka, smörgås och kaffegott. Så hej alla domare, ska ni välja klubb att döma så välj Partille . Maria behövde 75 starter för att bli godkänd, med mycket bortfall på grund av vädret så klarade hon sig på gränsen tror det hamnade på 85 ca i slutändan. 85 starter på 3 klasser, alldeles lagom att döma. .

Jag kollade av banorna som de satt upp enligt mina skisser dagen innan, sen rullades det snöklot för att få bort det värsta av snön. Hundarna hade inga problem att springa, men det var lite halt för förarna.

Agility: Det var många som gjorde framförbyte efter korta tunneln som dom inte helt hann med. Precis vad vi gick igenom på kursen i torsdags. “Att göra framförbyten på rätt ställen”. De flesta som gjorde detta, oavsett fart fick nämligen extra sväng efter tunneln eftersom föraren inte hann upp att vara på plats när hunden kom ur tunneln. Kanske ville de ha insida till banantunneln. Man såg glädjande att många tränar kontaktfält ordentligt.

Efter agilityklassen var det prisutdelning, då serverades jag
vegetarisk lasagne, mums… vilket ställe… När hoppklasserna körde
igång så var i princip all snö borta väck.

Första hoppklassen nedan (bekymra er inte över släpet, jag justerade så ingången hamnade bra utan skadorisk.) Jag tyckte dom flesta gjorde bra insatser här. Det var endel som igen gjorde framförbyte med extra sväng ovanför korta tunneln och kom ivägen för hundarna eftersom dom inte hann med att komma dit i tid, istället för att göra bytet efter tunneln. Men det var ju endel av min plan när jag ritade banan ;). De som inte vågade sig på ett byte efter korta tunneln andra gången hamnade med bakombyte till säcken och fick lite småstrul till tunneln eftersom hundarna drog sig innåt och inte var helt säkra vart de skulle.
Hopp 2: Även denna klarade många galant. Det svåraste på den andra hoppbanan (nedan) för förarna var hindret efter säcken. Speciellt de snabbare hundarna flöt gärna förbi hindret då förarna hade fullt upp med att fortsätta i samma riktning för att hinna till korta tunneln.

Tack alla för en supertrevlig dag 🙂 Och grattis till Mia som numer kan titulera sig Tävlingsledare!

Och vad gäller domarsservice… så har jag lite nya referenser att leva upp till inför min tävlingsledarinsats i augusti. Får hoppas att inte Jens och Nils läser inlägget 😉

I veckan har jag haft 2 kurskvällar. Det är verkligen roligt att ha kurs igen efter en tids uppehåll. Totalt är det 11 stycken hundar uppdelade i en tisdags och en torsdags-grupp. I tisdagsgruppen är det 3 parsons (Sven, Belllman, Felix) en Pappis (Tintin) och så Schnausern Myntha.

I torsdagsgruppen är det 3 JRT (Jackie, Chilli, Loke), 1 PRT (Beda), en Borderterrier (Basta) och en Scnauser (Alfonso). Så många terrier med andra ord.

Jag hade svårt att bestämma mig var jag skulle börja med tisdagsgruppen eftersom jag hade de flesta på kurs i höstas, men dom fick börja med en springbana för att damma av sig lite efter vintern, sen blev det nygenomgång och repetition på sidavstånd och serpentiner. Att använda rätt arm vid rätt tillfälle kan ju behöva en del tränng innan det sitter, så en repetition skadade inte alls. Torsdagsgruppen fick gå igenom starter/belöning/motivation och lite framförbyten för att ha något att träna sin koordination på under veckan.

Tilda har fått ett litet skärsår på tassen, så igår fick Tulogubben följa med till klubben innan mötet och springa lite slalom och göra några kontaktfält. Sen hade 3 ekipage blivit uppflyttade på klubben så det var tårta så det stod härliga till. Jag gjorde det dumma misstaget att ta den lilla tallriken, så det såg på tok för mycket ut med mina 3 tårtbitar, skammen var helt klart vär tårtbitarna iallafall 🙂 Tacktack och grattis till Tytti, Lotta och Ann-sofie!!!

I morse letade jag i hela lägenheten efter ett bandage till tildas sår, till slut hittade jag en liten bit som jag lyckades få på, och var ganska nöjd över det faktum att det satt hyfsat trots att det inte var den bra självhäftande varianten. Tilda tyckte det var jobbigt att gå med sår och bandage och stannade. Lyfte foten som inte har bandage… hmmm konstigt tänkte jag, och konstaterade att bandaget satt på fel fot. Suck. Vilken virrig matte man har tänkte tilda.

Viras nya M90-scarf, Flamsäker o allt

Vira med scarfen från out-n-out