Igår fick jag mp3 med från mina tonårsidoler. När jag bodde i Longsight, Manchester så blev jag bestulen mina dåvarande cd och vinylspelaren står inte framme så det var ett tag sen jag riktigt lyssnade på låtarna. Jag lyckades aldrig träffa någon konsert innan 1996 då jag insåg att det var sista chansen att se den dalande gruppen live på Nynex Arena i Manchester. Robert är numer antagligen ganska överviktig och utan smink inget vidare vacker… men vad gör väl det, musiken väcker många minnen till liv.
2 klassiker:
Just Like Heaven >>
Boys Dont cry >>
Det enda nära decent på senare dar (sådär 10-15år sen), väldigt happy:
Mint Car >>
