Mette som alltid tar så fina bilder hade lyckats fånga fina Chelsea på bild.
Har ni tur… eller otur 😉 kanske ni är med på bild i Mettes blog: http://mette.ozzy.se/
Här får man stampa i luften i väntan på bättre tider…
Foto: Mette Björne – http://mette.ozzy.se/
Foto: Mette Björne – http://mette.ozzy.se/
Foto: Mette Björne – http://mette.ozzy.se/
Det har varit en splittrad helg. Tilda började uppvärmningen med att landa ovanpå sin fot som hon har sprungit på i skog och mark utan problem de senaste veckorna. Nu blir det ingen mer bollkastning iår, inte ens på fina fotbollsplaner. Tilda får vila från tävling fram till uttagningen och jag hoppas att det är sant som mina vänner säger att min hjärna och Tildas rutin pallar en utomhusdebut på en viktig tävling.
Vira gick ur slalom 3 av 4 lopp. Ena gången var det mitt fel, och visst hade jag kunnat hjälpa henne de andra gångerna lite tydligare, men det var situationer som hon normalt sett klarar. Det fjärde loppet diskade hon stort.
Och så till rosetterna…
Tur att det finns andra hundar att springa med än mina egna…
Jag hade ju Chelsea med mig också. Jessicas fina working kelpie som jag fick äran att springa med eftersom hon tog med Tulo till Halmstad. På lördagen så körde Chelsea hopp 3 först, hon rev tredje hindret, då jag sprang iväg på ett framförbyte vilket resulterade i att jag slarvade längre upp på banan och missade en tråckling. I agility 2 så skulle jag köra för en pinne. Jag satte henne snett i starten så hon inte skulle riva första då det låg en tunnel rakt efter, vi klarade det galant. Jag klarade en halkning efter A-hindret och körde lungt och sansat resten och hon vann klassen. 🙂 Elin Lilja var snäll och filmade http://www.youtube.com/watch?v=th92YTXaoK8 [Resultatlistan]
På söndagen så fick jag även den stora äran att köra rovdjuret Piraya. Sist jag sprang med Piraya var 3 år sen i Fagersta och då fick jag inte ens ta av henne selen utan att hon skrek när jag kom i närheten av henne. Då fick matte ta av henne selen utanför banan och jag fick säga kör 4 gånger innan hon startade, hon lurvade sig runt och om jag inte minns fel så fick hon sin allra första sm-pinne på det loppet. Piraya har blivit en duktig tjej sen dess (med hanteringen). Matte var ju inte med denna dagen, men med falukorv som mutning så gick det fint att ta av henne selen. Vi gick fram till starten och när hon satte sig ner så fick jag för mig att, som jag gör med Vira, justera hennes position, varpå jag lyfte henne och hon SKREEK i förtvivlan. Ojoj duktig piraya sa jag och pratade lite snällt med henne innan jag lite strängare sa åt henne att stanna. Nu ska vi se om hon startar… Och YES HON STARTADE 🙂 Vi körde på, vinglade endel, för jag har aldrig sprungit med henne innan.. ja förutom den gången för 3 år sen på en betydligt lättare bana… Hon var såå duktig och vi nollade faktiskt loppet och kom på en hedrande 5e placering trots vinglet 🙂 [Resultatlistan] Sen var nästa problem att få på henne selen när vi kommit imål eftersom hon förlorat all tillit. Men till slut fick hon sätta huvudet i falukorvspåsen och mumsade i sig både korv o skin, medans jag lurade på henne selen.
Sen var det dags att springa denna ganska svåra bana i Large med Chelsea. Tack och lov så flyttade de isär gyttret lite innan det var dags för banvandring. Chelse gjorde en riktigt bra prestation, jag kom lite fel när jag framförbytte uppe i gyttret och hon rev ett hinder, sen säkrade jag sista biten och fick en liten instanning innan hon fick bekräftelse och körde vidare. Tyvärr blev inte loppet filmat, lite synd för det var det roligaste på hela helgen. Jessica ville veta hur hon stod sig i tider i hopp 3 och det fick hon. Chelsea hade bästa tiden i klassen och eftersom det var en svår bana så räckte en rivning till en femte placering. Hon fick därmed sin första SM-pinne. [Resultatlistan] . Sista loppet för dagen var Chelseas agility 2. Hon rev oturligt första hindret. Jag startade kanske för snabbt. Annars gjorde hon en fin runda. Även denna filmade Elin Lilja http://www.youtube.com/watch?v=AsA7HIdPpAo. [Resultatlistan] Hon blev 6a med 5 fel. Så det bidde fyra rosetter med andras hundar i helgen :).
Lite extra kul var Birgit med sin dvärgschnauser Myntha som visade att det går ta SM pinnar även med det nya systemet om man ger sig attans på det. Hon gav järnet och tog 2 stycken i helgen. Stort Grattis! Det är rätta kämpartakter.
Tack till stugkompisarna för trevligt boende och grattis alla andra som gjort bra ifrån sig i helgen!
Det går inte att komma ifrån att plankan inte är detsamma som balanshindret. Därför försöker jag varva de båda. Med en liten hund som inte villvillvill så är det svårt att få action när man använder hela balansen, man vill ju dessutom göra några repetioner. Så idag körde jag nedanstående övning med Vira på balansen. Hon fick hoppa upp på nerfarten för att få lite action sista vägen och varvade den med att hon fick ta hela nån gång emellan. 
I lördags så kom Komeda och Karolina och hälsade på. Vi sluttrimmade komeda och fikade. Se vad som tittade fram under lurvet… Det finns fler bilder i hennes blogg och hennes album.
Tävling. Sen byggde vi bana inför söndagens tävling på klubben. Jag skulle dömma och temat för dagen på de fyra banorna var bakombyten eftersom det är lätt att glömma bort. Jag försökte variera nivån på de olika banorna lite, men överlag så försökte jag hålla dom ganska grundläggande. Jag tyckte överlag att bakombytena inte var så illa som befarat hos deltagarna :). Fredrika hjälpte till att döma och det var skönt att få lite pauser. Till slut kom även solen fram och tinade upp oss efter en kylig förmiddag. Jag tog tackolov inte tofflorna på mig på morgonen. En trevlig dag som avslutades med att jag somnade ganska hårt i soffan när jag hade ätit.
Vira har fått ingå en kontaktfälts fas. Jag har tagit hem brädan och hon får kvällsmaten på fältet efter prestation. Hon studsar ner riktigt snabbt, men mattan är lite hal så hon har utvecklat en surf-teknik nerför sista delen av brädan som tyvärr inte funkar på riktiga kontaktfält. Men hon är duktig. Tilda får vila från agility en vecka till. Hon har inte haltat på en vecka, men varför utmana ödet. Tulo sprang förresten med Elin på tävlingen… en boll så följer han med vem som helst. Och tro det eller ej så stannade han faktiskt på kontaktfälten… Hej så länge.
Ja och så en liten rapport från gåsahoppet.
Det var tidig morgon när vi installerade oss i hallen. Trångt var det på läktaren. Jag kom lagom att se Jessica o Hollys första lopp i hopp 2. Och det var verkligen kul att se. Både Jessica och Holly var verkligen superduktiga och hade ett så fint samspel så jag fick tårar i ögonen när de kom i mål… jag får väl skylla mina okontrollerade känslor på att det var för tidigt, men jag kände mig stolt över den fina flatten och glad för kämpen jessica som verkligen har utvecklats. En andra placering med pinne efter snabba Castor blev det, så nu är det hopp 3 som gäller. GRATTIS!
Tulo var först ut med agilityklassen. Det var en ganska svår bana för orutinerade hundar och speciellt för orutinerade förare. Han hoppade balansen som låg med en tunnel efter. Efter en korrigering tänkte jag att han skulle fixa A hindret, men han flög även det. Gungan var också rakt över. Det var ingen bra kontakt. Eftersom jag inte tränar honom så ofta så får han inte samma rutin och då märks det när pressen ökar. Det var nog mycket för honom med hallen och hundarna så han var gott taggad. Hopp 2 gick bättre, han studsade ur slalom. Men den där härliga känslan vi har på träning var bortblåst det kändes inte som om vi hade någon vidare kontakt.
Sen var det dags för öppen hopp. Tilda var först ut. Härligt att få springa med rutinerade favoriten efter Tulos oberäkneliga insatser. Det blev en kort och snöplig insats för Tilda, jag var så dum så jag kastade boll på den knaggliga ängen full av stenar bakom hallen när jag skulle värma upp Tilda. Strax innan start så stannade jag upp och undrade om hon haltade, men så slängde hon sin boll fram o tillbaka så jag var dum nog att tro att det var därför hon gick lite konstigt. Vi körde loppet, jag måste hitta tillbaka och bli bekväm med starterna på tävling igen det har gått lite troll i huvet på mig och jag litar inte på henne, men jag måste ju det om hon ska stanna och om det ska funka i starten. Men det är lika dant varje vår innan jag kommer in i det. För även om hon stannar så tar det några hinder innan hon kommer i balans och då måste jag veta vad jag gör. Jag kom i otajming till ett framförbyte och när hon rev så tappade jag bort slalom och fick vägran. Jag kände under resten av loppet att hon inte helt drog på som vanligt och bekymrad gick jag imål och konstaterade att hon var halt. Hon stukade eller slog tån för några veckor sedan och antagligen hade hon dragit upp det på nån sten på ängen. Jag var deppad, hade verkligen sett fram emot att få springa tilda i nilsholgerssonhallen. Det kändes som jag bara ville åka hem. När det var dags för Tulo så var jag fortfarande uppgiven över Tilda och han fick inte en ärlig chans jag skickade honom nonchalant mot slalom och Eva-marie skällde på mig efteråt. För han kändes faktist riktigt bra i detta loppet, han hade väl sprungit av sig lite på de 2 första. Med Vira så missade jag också slalom, en lätt salomingång som jag lyckades fippla bort med alla 3 hundarna…. jaja hon var iallafall taggad så hon gnisslade. Behållet i klassen var Marianne och Sven som gjorde ett jättefint lopp. Fick en fulflick på et bakombyte men hamnade ändå på en fjärde placering !!! Grattis!!!
Sen var det dags för klass 3. Vira då m.a.o. hon sprang på bra. Hoppade innan gungan slagit ner, men den engelska domaren hade inte riktigt samma kriterier som våra finska domarvänner, så han släppte de flesta gungorna. Då var det bara balansen kvar för championatet och jag ropade på henne så hon saktade in, hon saktade in så mycket så jag fick tidspanik och ropade kör, tydligen en tiondel för tidigt då domarn dömde 5 fel på fältet, tveksamt sa endel, men jag fick ju bonus på gungan så jag såg det som plusminus noll. Jag var nöjd över att hon sprang på hyfsat, och då var det bara hoppklassen kvar. Jag hade sent nummer och satt och tittade på de andra bredvid Åsa som redan sprungit. Nånstans så trodde jag det var startnummer 50 när jag skulle gå och titta, men det var startnummer 80!! Skynda sa inroparn det är bara 4 starter kvar i klassen. Jag sprang till bilen och hämtade Vira, hittade inte kopplet så jag slet åt mig ett flexikoppel som jag hittade, försökte springandes tillbaka hitta knappen som stoppar flexikopplet för jag är inte bevandrad med sådana och Vira behövde ju den stackars uppvärmning hon kunde få så jag kunde inte bära henne. Väl framme gjorde jag mig av med fleikopplet så jag inte skulle skada någon med det och bar in henne till starten. Tog 20 sekunder för att komma ihåg banan, sen körde vi. Nollat lopp, men Vira behöver sin uppvärmining så det var ingen vidare snabb historia, jag fick vara nöjd med en Sm-pinne. Åsa som hade funderat på min knepiga uppladdning fick svar på det.
På påskafton var Tilda bättre i foten, jag hade kommit över det faktum att hon inte skulle springa och var nu inställd på att springa med Vira. Det var agilityklass först. Jag gick banan ett varv och blev lite irriterad över att den var så lätt. Det är väl olika vad man man tycker är lätt och inte, men jag tyckte iallafall den var tråkig, efter 2 varv så gick jag och satte mig igen. Jag beslutade mig att inte försöka krångla till det och hjälpa Vira extra på fälten utan bara köra på och se vad det blev av det. Och hon hade tyligen sett grävlingen springa upp på balansen denna dagen för hon valde att inte ta tunneln som låg precis brevid 🙂 Det var banans svårighet, förutom hindrena. Det svåra med att underskatta en bana och det svåra med att springa med Vira är att jag är bortskämd med att hnna med allt så jag blir lat och memorerar inte banan lika noga. Så i en innersväng så fick jag en tvångsmässig framförbytestanke varpå jag hejdade mig och ropade tillbaka henne, sen gick allt som fisken. Vi nollade och hon placerade sig 2a trots svängen 🙂 Vann gjorde Elin o Zimba och preecis efter var Eva-Marie och Piraya som var på hugget hela helgen!!! Det blev en trippel Borås av 75 starter 🙂 
och Vira fick därmed sitt sista cert i agility och championatet :).
Sisita hopploppet så skulle vi ge järnet. Vira sprang på bra, jag tappade fokus och kom efter så vi fick en rejäl fulegrej till sista tunneln. Återigen lite slarvig med memoreringen. Det var tydligen en bana som var lättare för flera för det var tätt av danskar och svenskar i toppen. Danska supersnabba Unique vann klassen. Det hade varit kul att se var Tilda låg förhållande, men det får vänta. Vira kom iallafall 7:a tätt efter zimba på en 6:e placering. 3:dje SM-pinnen för helgen för den lilla terriern.
I öppenklassen så sprang vi på, hon hoppade balansen, men det bekymrade mig inget vidare, det var kul att hon hade fart. Fel tunnel slarvade vi till oss också. Tulo som hade suttit i bilen mest hela dagen var det inte mycket kontat med så det fick bli som det blev.
Jag vet inte riktigt vad det var som gjorde det, men gåsahopppet var inte riktigt som det brukar. Kanske förstörde det fina vädret uppskattningen av den fina hallen, eller kanske var det några ekipage för mycket på plats. På väg hem så var jag ändå inte så deppad över att jag inte hade fått springa med Tilda. Uttagningarna ska ju gå utomhus iår, så vad ska man med inomhsträning till 😉
3 SM pinnar och ett championat rikare åkte vi hem och Firade påskafton.
Tilda hade ont i tån så den efterlängtade kickoffen i malmö fick vänta. Men Vira slog istället till och tog sitt sista cert på PÅSKAFTON.
Nu har jag anmält till Vikingaveckan, för kolla domarlistan…
båda VM-domarna 2009 bl.a.
* Berndt Huppe. (WC Judge 2009)
* Manuel alff. (WC Judge 2009)
* Rolli Schiltz . (Luxembrg)
* Gary Woodham. (Great Britain)
* Zdenek Spolek. (Czeckia)
* Petter Nordlien (Norway)
* Per B. Kirkevold. (Norway)
* Harald Schjelderup (Norway) – Eorupean open 2008)
* Jon G. Olsen (Norway – WC Judge 2001)
* Peter Rodin (Sweden)
* Ton Van der Laar Holland – finale european Open 2008, Nordic Ch 2007)
* Rolf Franck (Germany – Nordic Ch 2008)
* Kirsten Bjørnelykke (Norway)
* Yngve Sommer (Norway)(VC Judge 2007)
* Per Egil Gylland (Norway)
Heja Norge!
Nu börjar livet komma på fötter igen efter kontorsflytt ihop med deadlines.
Det nya kontoret är inte lika fint, men lika stort och vi har en inhägnad gräsmatta och det går att gå rakt ut på fina skogspromenader. 🙂
Jag har dock märkt att det där med att träna på gräsmattorna ställer till lite problem.
Tjälen hade släppt så jag satte i slalompinnarna imarken hemma. Efter ett litet slalompass
så kan inte hundarna gå ut själva och pissa utan att de tror de ska få träna och jag kan
knappt befinna mig på tomten utan att de anser att vi ska ha kul ihop. Men på ett sätt ganska angenäma problem.
Igår var det sista ridhusträningen. Jag tog med hoppbanan från malmö som avslutningsbana. En lagom nivå klass 2-3-bana.
Jag stog och var mycket imponerad på vilka bra innesvängar de flesta börjar få.
Inga obekväma, jag måste röra-på-mig-tvångstankar, de jobbade riktigt fint. 🙂
Sen flyttade vi hindrena till min bana, så nu är det bara att invänta vår och sol. 🙂
