Jag var tveksam om jag skulle åka till Malmö och tävla eftersom Vira numer ändå inte har nån chans att kvala till SM. Mässan är trång och jobbig även om Mr Andqvist gör ett toppen jobb med vår egen in-utgång 🙂 Med mina klaus-tendenser så är det svårt att hantera folk, barnvagnar och barn vid start och målområdet. Men jag fick ta djupa andetagt så gick det bättre. Jag var lite nyfiken på att möta Maja och kunde övernatta i Falkenberg så jag besultade mig för att åka. Hade även ett annat ärende som jag kunde ta på vägen. På grund av flytten så har jag inte fått nummerlapparna, men även det fixade mr andqvist galant.

Tilda kändes väldigt bra att köra. Hon gjorde ett fint lopp, efter blansen så blev det stopp vid ett framförbyte, hon tittade på mig (varpå Fredrika trodde att hon skulle hugga mig i armen) Men fortsatte när jag hade funnit situationen. Jag var rädd när vi kom till slalom, för det var ett slalom med bottenplatta ut åt båda hållen och det var tejpat med silvertejp, jag höll andan, men hon tog det fint utan problem 🙂 Nu var det intressant att se Majas lopp. I mina ögon så hade hon ingenting som kunde gått snabbare, ändå var vi bara en knapp halv sekund efter med stoppet, så det kan nog bli intressanta dueller framöver 🙂

Vira gjorde ett hyfsat hopplopp förutom att hon kraschade in i första hopphindret. Tilda lät jag starta när jag inte orkade koncentrera mig varpå hon kom för långt före och det blev kaos vid andra hindret. Sen gick loppet bra, men jag ska ta tag i det framöver. Det är egentligen prion.

Nu ska jag ut i skogen och spöka…