Miss Terror and Friends

Tildas son Sven har numer dubbla mästerskapstitlar för i
år. Han vann för 2 veckor sedan klubbmästerskapet Ulricehamn och idag
vann han Distriktsmästerskapet för Västra i hård konkurrens i small.
Borås snabba tassar med syster Vira i laget vann Lag-klassen. Goodgirls
fugitive Felix låg 2a, 4 hundradelar efter pippin inför finalen, men
drog på sig 5 förargliga fel.

Grattis även till Adesso the tattooed Good Girl, komeda som höll koncentrationen uppe i blodspåret idag och fick ett första pris på viltspåret

Vallhunden Colin är 6 månader idag. Sista veckan har han blivit mycket mer hund. Han har tappat det allra valpigaste. På sin halvårsdag så har han fått valla för andra gången. Idag var det betydligt mer tryck än förra veckan. Så det var sista gången för i höst eftersom han nu behöver mogna innan jag kan börja ställa lite mer krav. Jag ska försöka träna mycket ligg och försöka få in lite höger och vänster innan våren. Jag är såå glad för min lille Colinkille.

Jag har också varit i snickartagen idag. Jag har bygt en avsats till trappan så att vi ska kunna stegra upp vinkeln på nedfarten ytterligare.

Vira fick prova den först.

Samma vinkel fortfarande. Använde enbart trasan idag, ingen godisskål. Ibland stog jag i slutet, ibland la jag trasan och sprang ifatt. <!–
WriteFlash('’);
//–>

Idag var sista gången för kursen. Tack allesamman för en toppen höstomgång 🙂 Seriöst när det bjuds på diatbeteskaka, mackor o kaffe. 🙂 Vi ska träna på pilates bollen så vi blir koordinerade till nästa sommar.

Colins fält
Jag har kommit ett steg vidare med dom springande kontaktfälten. Jag fick inte upp riktigt det tempo jag ville med godisskålen. Jag har sprungit med och då har det varit bättre tryck. Sen har jag lagt leksak bakom skålen som han fått efter han ätit godiset när det varit riktigt bra. Jag testade att kasta bollen, fast jag behöll godiset för att fokusera framåt, men efter några gånger, som han nästan dessutom fick en boll i bakhuvudet, så blev det att han sneglade bakåt efter bollen. Men i går så stog jag vid belöningen med en kamptrasa i handen, och jäklar vilken tempoökning det blev. 🙂 Och av någon anledningen blev fältet klockrent emellanåt. 🙂 Jag har en ny väldigt tydlig målbild hur det ska se ut. 🙂 Idag testade jag, efter att ha stått några gånger, att lägga trasan, för att sedan springa dit och tempot var lika högt 🙂 Det är även alldeles ypperligt redskap att variera belöningen på beroende på hur bra beteende han ger mig :):). Det går lite upp och ner men just nu är vi inne i en positiv fas.

Meningen med Cirkelträning
Jag har inte helt förstått konceptet med den överdrivna cirkelträningen innan man går på hinder. Jag har gjort lite cirkelträning för att han inte ska hoppa upp på mig när jag använder kamptrassan. Och igår gick det upp för mig att det var ju det som Cirkelträningen i huvudsak är till för… att din BC inte ska bita dig i handen när du tränar med en kamptrasa i handen ;);). Som terrierägare så skulle jag aldrig få för mig att börja träna min 6 valp mellan hinderstöd med kamptrasa i handen. Ja över huvudtaget så är det ofta inte lika lätt att få en 6 månaders terrier att släppa trasan. Men allt går ju träna på 😉 Men nu har jag ju en vallhund också… som man inte vill ska flyta väg… Jag jobbar ju mycket med innersvängar och hinderstöd och givetvis vill jag att hunden följer kroppen. Tog mig en funderare när man är i behov av att hunden sitter i handen på en och svänger när det inte finns några hinder. Jag menar när man vill att de ska svänga supertajt med förarens kropp när den inte ska runt hinderstöd? hmm jo jag kan väl hitta några slags liknande situationer, men samtidigt har jag sprungit med en vallhund som var så cirkeltränad att jag var nästan tvungen att flicka iväg den för att den skulle släppa mig och gå på hinder. Det var en speciell upplevelse. Inte ens när jag började luta kroppen på ett bakombyte började den söka hinder, den satt kvar i cirkeln/handen… Kanske hade jag vant mig om jag sprungit mycket med hunden, kanske hade jag uppskattat det… hmm men jag kände spontant inte att det var något beteende att eftersträva. Allting måste ju ha jämnvikt. I vilket fall så har min krukträning. (Krukorna är numer utbytt mot två hinderstöd) lagt en bra grund för colins förståelse att han ska runt hinderstöden. (Fast jag har en kamptrasa i handen) Nja det funkar inte alltid, men vi har ju bara kört 4 pass. Och jag försöker att göra det ganska enkelt.

Vägde Killen idag. 14.8 kg.
Säger mig inte så mycket, men han blir nog varken pygmé eller jätte iallafall. 🙂

Reflexväst
Har gjort en ny reflex-väst för out-n-out hundartiklar som blev riktigt fin. Den är konstruerad så man kan ha sele under. Man kan även sätta fast den på out-n-out hundselar ifall man vill att den ska vara där. Jag ska ta bilder och kanske lite film på den. Kommer att finnas till försäljning på tävlingen den 17:de oktober som marks agilityklubb ska ha.

Colin fyller 6 månader den 10de, idag fick han följa med och träffa fåren. Han tyckte det var sååå kul det såg man på honom. Han blev arg när han inte fick valla mer. Högervarvet satt långt inne, men när det väl var gjort så var det inga problem sen. Själv blev man lite yr, men det blir väl bättre när vi lärtoss lite mer 😉
<!–
WriteFlash('’);
//–>

Det blir mest summeringar nu för tiden. Har väl inte riktigt tid att skriva så mycket.

Colins kontaktfält
Jag försöker köra lite på plankan varje dag. Eftersom det är ett projekt att stegra plankan högre än trädgårdsbordet så har jag behållt den höjden lite och istället gjort det svårare genom att variera min position och ibland springa bredvid et.c. Han gör fortfarande inga regelrätta hopp, men jag försöker att låta bli att klicka när han avslutar balansen med ett längre språng som inte skulle vara ett kontaktfält. Han får godisen i skålen varje gång. När han gör ordentligt lägger jag i fler bitar i efterhand och när det är riktigt bra kastar jag frisbeen också. Jackpot 🙂 Jag kom igår på den genialiska planen att ha plankan i utetrappan, behöver bara snickra en avsats som jag kan sätta i trappan. Fast jag kommer nog ta hem nedfarten på balansen när vi flyttar resten av mina hinder till ridhuset. Jag har insett hur mycket repetitioner springande kontaktfält kräver för att det ska bli bra, så jag måste ordna så att jag kan hålla på hyfsat regelbundet även under vintern. Det är för tidigt att påbörja svängträning efter balansen eftersom han är ganska känslig på mig. Kanske jag som ine känner mig mogen än…

Hoppas jag inte glömmer hur det var att träna hund…
Nu vill jag inte säga att det inte dyker upp andra problem, men sättet att träna en bordercollie och vallhundsinstinkterna som de har i sig från början gör att det är extrem skillnad att grundträna. Jag hade aldrig gjort någon av de övningarna som jag gjorde med bara hinderstöd i tisdags med Colin med en terrier i samma ålder, ja inte med någon icke vallhund. Jag förstår inte när han lärde sig att han ska springa genom hinderstöden… han bara gjorde det liksom. Det är stoor skillnad att träna en vallhund. Jag har svårt att inte få dåligt samvete och lite angst att det ändå är fel när jag gör vissa grejer, samtidigt som jag är fachinerad över vad en vallhund har som inte en terrier har. Sen finns det ju andra saker som en vallund inte har hihi… allt har ju för och nackdelar…

Generalisering
Är ett exempel på vad terrier är ganska dåliga på. Iallafall mina. Och jämför jag med Colin så är dom extremt dåliga. Exempelvis när jag tränat Vira på planka 2+2 inomhus så var jag tvungen att börja om när jag skulle göra det på en vanlig balans. Tja det underlättade lite men det var stoor skillnad enligt vira så absolut ingen självklarhet att det där betydde samma beteende som på plankan. Tulo flög kontaktfälten första dagen i Karlstad för det var ju helt annan miljö, helt andra hinder än vad han har lärt sig på. Andra dagen så hade han förstått att det kanske var samma slags hinder som vi har hemma… dom vi stannar på.. och gjorde dom klockrent. Att han blir mer taggad på tävling hjälper ju till att försämra hans generaliseringsförmåga mer än på träning. När jag skulle introdusera gungan för Colin förra veckan, så la jag den på marken med en 5cm kloss under för att den skulle vippa. Jag har inte vågat träna 2+2 än så det var första passet. När han fattat att det var något med 2 fötter på och 2 av så började han snurra runt gungan som om det vore badelskontrollsträning… den slutsatsen hade aldrig någon av mina terrier dragigt. Iallafall inte efter den föga mängd med träning. Vira kan ju göra fält beteenden lite överallt nuför tiden, men det är 4 år senare… Så med den generaliserings-statistiken i bagaget så har jag svårt att ta åt mig metoder där man ska mängdträna kontaktfält i trappor och andra konstiga ställen som inte liknar slutmålet. Jag tror att hundars olika generaliseringsförmåga i kombination med deras stresspåverkan i tävlingsmiljö påverkar hur mycket man måste träna kontaktfälten och i hur mycket olika miljöer innan de sitter som de ska.

Colins gunga
Ja det har jag funderat endel på. Eftersom han ska springa på balansen så vill jag inte ha någon konflikt mellan gunginläning och balansen. Jag vill ju inte ha en hund som flyger gungan… . tja det har jag ju redan en hihi. Men inte en till… sen vill jag ju inte sätta några griller i huvudet på honom på balansen. Jag har iallafall kommit fram till att jag ska lära in själva beteendet 2+2 på vad som helst som inte liknar plankan. Sedan ska jag applicera det på gungan utan att den ligger på marken. Redan från början ska det vara ett vipp, om än bara 5cm, så vippar den. Sen om jag kan träna nerfarten på balansen med min riktiga nerfart så får jag ju med stegpinnarna och de finns ju inte på gungan. Plus att jag håller till på 2 olika ställen tills det att hela hindrena ska tas och då är de ju egentligen inte så lika.

Ja det blev endel skrivande. Visst är det mysigt med hösten 🙂

Colin håller tummar och tassar för mamma Nix som ska tävla SM i helgen. Lycka till !

I söndags var Tetra, Vira och Komeda i grytet. Båda två var duktiga första gång grytare. Komeda har en fryst kompis hemma som hon tränat med innan hihi..

Som ni såg så brydde sig inte grävlingen så mycket om att det stod en hund och skällde, antagligen inte mer irriterad än en skock med får som vallas runt av en hund som tränar, men eftersom grytverksamheten har sina motståndare, så är filmen numer borttagen från youtube av rekomendationer.

Förutom att jag följt VM live emellanåt så har jag gjort enheldel här hemma. Det kändes faktsikst skönt efter allt att inte vara i Österrike. Igår var vi i Oskarström o tävlade. Jättetrevlig lagom stor tävling med enbart lag och klass 3. I ag diskade båda. Vira för att balansen var sprättig och Tilda för att jag var klantig.Tilda vann hoppklassen, men det var för svåra fällor för de små. Sen åt vi smaskigt på laxbutiken på vägen hem 🙂 Idag har jag fixat och tagit det lungt. Promenerat i skogen och tränat lite kontaktfält. Nöjd att Bu klarade fälten galant på VM fortsätter jag projekt springande. Det är så svårt att inte klicka när det blir hopp. Men det blir egentliga inga regelrätta hopp än, bara gränsfallsgrejer emellanåt. Och det är 1 på 8 kanske max… Vet inte om jag gör fel, men jag är ganska nöjd med framstegen iallafall. Tittade lite på gungan idag och ska börja med den snart på 8cm-höjd tänkte jag. Eftersom jag ska träna in stopp på gungan med 2+2 så vill jag att skillnaden är konkret gentemot balansen redan från början och kommer därför ha ett litet vipp direkt. Här kommer framstegen i vårt running. Det är svårt att få längre startsträcka… men plankan är ju ganska lång. Det lär ju inte vara något problem med rangliga balanser sen iallafall hihi… svårt att få det helt stabilt. Tur att Colin har vita tår så man kan se när han trampar med bakbenen

<!–
WriteFlash('’);
//–>