Miss Terror and Friends

Igår frågade en kompis om massage och doping och var man kan läsa om det. Jag var inte säker hur reglerna löd, har bara hört att t.ex. TNS och laser är doping, så jag kollade upp i Dopingreglementet för att se vad som stod. Just massage står inte nämnt i ord.

—————————
Utdrag ur Dopingreglementet:
7.1 Otillåtna metoder
Vid prov, utställning och tävling föreligger förbud mot exempelvis

– åtgärder som häver smärta
– åtgärder som påverkar hundens allmäntillstånd
– åtgärder som påverkar sjukdomsprocess

Förbudet gäller oberoende av vilken teknik som använts och omfattar således såväl exempelvis kirurgisk som medikamentell behandling och s k alternativa behandlingsmetoder. Exempel på de sistnämnda är bl a TNS, laser, ultraljud, elektricitet, joniserande strålning, akupunktur och kiropraktik.

För att en hund som åtgärdats/behandlats enligt ovan ska få delta i prov, utställning eller tävling erfordras att effekten av den insatta åtgärden/behandlingen ska ha försvunnit helt. Dock ska alltid minst 7 dygn ha passerat efter avslutad åtgärd/behandling.
—————————

Eftersom jag jobbar med marknadsföring har jag stört mig på de faktum som en viss täcktillverkare skriver som om det vore den totala sanningen. I vilket fall så är det upp till var och en att använda sitt förnuft och avgöra vad dom tror om det, själv föredrar jag en torr hund när det regnar.

Men då är frågan.. OM deras marknadsföring skulle stämma vad säger dopingreglemenetet?.

xxx-effekten:

-Smärtlindring

-Lindrar inflammation

-Minskar muskelspänning

-Ökad blodcirkulation

-Läkning påskyndas
——————-

På Skärtorsdagen begav jag och Lisa oss ned till Skåne. Vi inklusive Jessica hade bokat in oss på det Bed and Breakfast som jag hittade förra året när det var uttagningstävlingar. Förutom den skumma lukten ett helt perfekt ställe. Jag och de tre vovvarna fick eget rum med dubbelsäng och på morgonen serverades frukost. Tyvärr så ska de sälja stället, så nästa år får vi se hur det blir om gåsahoppet återkommer.

Sammandrag:

Tilda
Sammanfattningsvis så måste jag säga att jag är sååå nöjd med Tilda
hon var extremt rolig att springa med. Bra fart och bra koncentration och klarade de tekniska svårigheter som banorna bjöd på galant.
Fredagen gav till skillnad från lördagen inga resultat på pappret att stoltsera med, men bra tider förhållande till felen och en
otroligt skön känsla. I första hopp öppen så skulle jag testa
underlaget och lät henne gå ganska mycket själv. Jag var passiv och
långt ifrån, vilket resulterade i några stora svängar och att hon rev
hinder när hon sökte bekräftelse från mig. Agility öppen ställde jag
mig lite fel i starten så jag tryckte henne runt andra hindret, men sen
gick resten väldigt bra. Hopp 3 startade med att man skulle ta både
2:an och 3:an från fel håll. När jag styrde henne runt hindret
samtidigt som jag gjorde framförbyte så rev hon hindret, så det blev 5
fel. I agility 3 så tabbade jag mig i slalom. Skulle dragit henne mot
mig mer, men istället kom hon inte in ordentligt utan hamnade på fel
sida slalom.

Lördagen inleddes med hopp. Jag kom ur fas i starten och var hela tiden
ett halvt steg efter, det var nog helgens sämsta prestation, fick
t.o.m. en fulesnurr. Efter slalom gjorde jag ett blindbyte och efteråt
fick jag reda på att hon tydligen inte hade tagit alla pinnar. Vit hund
mot vita portar… domaren hade inte sett detta. Pinsamt som det var så
gick jag inte till prisutdelningen, så någon annan fick ta
presentkortet, tackolov blev ingen drabbad eftersom det bara var jag
och den danska landslagshunden som hade klarat idealtiden. Efter muttringar så bestämde jag mig att visa att vi inte
behövde domartabbar till hjälp och nollade dagens resterande 3 lopp.
Tilda smällde in i gungan i första agilityloppet. Hon smällde rakt på
den och blev liksom liggande, sen kröp hon upp tills den tippade över, så det gick lite tid, 2 Danska landslagshundar kom därmed före henne i resultatlistan. Hon tog efter händelsen det
försiktigare än vanligt på gungan även i andra agilityloppet varpå vi blev
slagna av Troja med 0,5 sek. I sista hopploppet tappade jag nästan
banan och förlorade lite tid, men redde ut det bra. Pippi vann och
danska Indi var 2 hundradelar före, så vi blev 3a.

Tilda blev total ök-Mästare och vann bensincheckar för 500,-

Jag ser efter helgen verkligen fram emot kommande säsong med Tilda.

Tulo
Fredagens tävling inleddes med Tulos agilitylopp. Jag var sen och beredd att springa utan banvandring, men några andra skulle gå en extra banvandring så då passade jag på. helt ok bana för Tulo, med lite sne ingång till slalom som han borde klara. Han klarade alltsammans, men jag avvaktade när han hade gått in i slalom för att inte pressa honom och då undrade han vad som skedde, så det blev 5 fel i slalom. Hopp öppen var en riktigt tråkig start, annars tycker jag överlag att banorna var bra. Tulo diskade sig i starten, men sen sprang vi på och gjorde ett bra lopp. Agility öppen var för svår, där rasade allt och Tulo flippade ur och tog det han såg.
På lördagen så gjorde han ett bra agilitylopp. Men när han tagit slalomingången så fortsatte han rakt igenom mot en tunnel, jag lyckades ropa tillbaka honom så vi kom imål med 10 fel eftersom han snubblade på starthindret. Öppen hoppet gick ganska bra det också. Liknande sak i slalom, men när det bara var 2 hinder kvar höll jag lite dåligt i honom och han drog in i en tunnel. Sist ut var Tulos viktigaste lopp. Hoppklass 1. Det var här vi skulle nolla var tanken. 3 hinder och maxfart in i slalom, slalom satt som en smäck, vidare runt, någon utsvävning som jag räddade och weeee så var vi i mål med 0 fel och Tulo hade tagit sin första pinne. Han vann dessutom. 2a var Danska Susanne Prier med sin nya hund.

Vira
Vira var på hugget. Det var ös och glädje, speciellt på lördagen 🙂 På Fredagen gjorde hon ett bra öppenlopp, men jag skulle tajta ett bakombyte i slutet och fick med henne för tidigt. Agilityn var för svår för Vira också. Vi tappade kontakten och det blev inget bra. I hopp 3 så klarade vi allt det svåra, men jag släppte henne i en serpentin så hon tråklade själv. På lördagens öppna agility gick hon in andra pinnen i slalom, men jag körde vidare. När det var dags för det öppna hopploppet så höll jag ordentligt i henne och vi kom 3a efter Maja och Silla. 🙂 Den Danska landslagshunden Unique var med, trots att Maja gjorde ett bra lopp så hade Unique 1,5 sekund bättre tid än Maja… vilket tryck det var i den hunden… Agility 2an var sist för Vira, den skulle vi nolla var tanken. Men det var en för Vira riktigt svår tunnelfälla rakt efter A-hindret. Hon ignorerade mig och sprang bakom ryggen på mig. Annars satt allt jättebra.

Tack för supertrevlig tävling, Toppen sällskap av alla de slag och
grattis alla vänner till fina prestationer!!! Ingen nämnd ingen glömd.

Tack arrangörer för super rastningsmöjligheter och tack Jörgen för filmning 🙂 !!!!

FILM1:
Stackars Vira…med en sån förare…Jag skyller på mina nya skor … >>

FILM2:
När det var dags för Tildas hopplopp lyckades jag stå bättre på benen, men det gick tid i den dåliga svängen och i slalomingången, så vi var dryga sekunden efter snabba troya, men nu är vi sm-klara iallafall och det var ju målet med resan 🙂 >>

Jag kikade lite lätt efter boende i sundsvall men det största minnet från det försöket var Rod Stewarts kommande vistelse som flashade på turistbyråns sida. Jag skrattade gott och skojade att jag skulle ta en Rod Stewart dagstur. Sen kom jag på ….. Tänk om det ingår i landslagsuttagningen att man måste vara med på guidad Rod Stewart tur och koncerten… som om det inte var illa nog att man ska bege sig till Sundsvall… Jag hade endel underhållande flashar och skrattade gott. Ibland undrar jag vad folk har i sina mp3-spelare på banvandringen och brukar konstatera att jag är nog lyckligast av att inte veta. Till och med i hundbloggarna så fylls det med melodifestivalsinslag. Jag fick frågan om jag är en “sån som bojkottar” melodifestivalen. Jag bojkottar inte melodifestivalen. Jag har inget emot Stockholm pride festival, som jag tror de flesta av den manliga melodifestivalbojkottarpojkarna är rädda att förknippa sig med eftersom faktum är att melodifestivalen antagligen är årets näst största glamourevent… Jag mår helt enkelt dåligt när jag hör musiken… jag överdriver inte. Nu kan jag egentligen inte säga något för jag har tack och lov inte hört mycket av årets låtar. Men i söndags vid frukostbordet blev jag påtvingad Carola och Nordman, jag kunde naturligtvis bytt kanal, men samtidigt så var det min chans att bekräfta att mina förutfattade meningar att musikstandarden i den svenska melodifestvalen var helt korrekta.

Jag såg ett program på tv om dålig smak, där de lekte med dålig smak, för att kunna göra det måste man veta vad bra smak är, de kom tillbaka till för att bryta reglerna måste man kunna dom, ska inte gå in mer på det programmet. För några veckor sedan var det en kund som diskuterade det med mig? Kan man säga att någon har dålig smak? Tja jag som levt med musikdilemmat sen jag var liten försökte omformulera mig till att det handlar nog mer om intresse än om smak. Är man intresserad av något så vill man dyka djupare och lära sig mer. Ju mer man lär sig desto tråkigare blir utgångsläget. Man lär sig se repriserna, klyschorna, det stereotypa, och man tröttnar på det och vill utvecklas. Tänk om varje agilitybana såg likadan ut… eller om det bara fanns m-banor att springa. Ja då hade det nog blivit lite tråkigt för oss som vill utvecklas och tycker det roliga med agilityn är att hitta nya utmaningar. Medans endel som inte är lika hjärntvättade skulle tycka det vore helt ok att springa m-banor i 6år, eller hur länge man nu har turen att få tävla med sin hund. Jag tycker om lite motstånd för att få motivation att jobba vidare. Sen är det olika smak vilken variant man föredrar. Jag har förståelse för dom som inte är lika tokiga, och dom som kanske inte har just det intresset, det finns ju mycket enannan inte har koll på. Så jag skulle nog inte säga att ngn har dålig smak, jag skulle bara säga att dom helt enkelt inte är lika intresserade. … och sen finns det andra intresserad som har annan smak. Men intresserad eller ej så kan man ju njuta, ha kul och uppskatta saker på sitt eget sätt. Bara jag slipper påtvingad Rod Stewart tur, så är jag nöjd 🙂

Idag tog jag fram brädan till felix och han var faktiskt duktigare än jag trodde. Han gick faktiskt ner fast jag stod still efter några gånger 🙂 När jag ställt tillbaka den så hörde jag ett brak. Då var det Felix som tyckte han skulle träna mer. 😉 Som tur var välte brädan inte på felix så han slapp en ny bula.

Jag fick en fråga angående att ta om kontaktfälten på tävling, eller inte i Lördags. Jag frågade föraren tillbaka om hunden kan kontaktfälten på träning… med störning…

Och då tänkte jag samtidigt vilken skillnad ordet “KAN” är beroende på vem man frågar.

Ett enkelt test för att se om hunden “kan” kontaktfälten:

Sätt hunden en bra bit upp på nerfarten, utan att röra dig, och se vad hunden gör… jag lovar, de flesta hundar sitter helt still och undrar vad som sker, alternativt olika frustrerande beteenden. Hunden vet m.a.o. inte vad den ska göra, alltså kan den inte kontaktfältet. Den kanske kan gå långsammare när föraren går långsammer, följa handen eller lyckas gå ner med hjälp av gestikulationer och kommandon, men då kan hunden fortfarande inte kontaktfältet. Sen tillkommer ju även störning och släppkommando…

Jag tycker generellt att det är orättvist mot din hund att kräva något på tävling som den inte ens kan på träning, inte ens utan störning. Den som frågade valde att inte ställa till något väsen när hunden hoppade, vilket jag i fallet tyckte var sunt. Och kommer i vår att grundträna kontaktfälten och successivt lägga på störning.

Om ni minns så la jag upp en liten film när vi påbörjade Viras vinterfältträning. Hon är duktigare nu, men där står jag bakom och försöker få henne gå ner oavsett var jag är. Vi har gjort detta lite under vintern och börjat så smått ute. Det tog en gång innan hon fattade att det var samma grej ute som på brädan. Ridhuset har jag undvikit tills vidare eftersom jag använder godis och det blir inte helt bra i sanden ;). Därför lät jag även bli att springa agilityloppen i ridhuset. Får väl se om det blir någon ordning på det…
Viras fältträningsfilm i repris >>

Jag hade bjudit in Annika Falkenberg för föreläsning på klubben, så igår, söndag var det föreläsning. Toppen att klubben hjälper till med sånt 🙂 Till en början så hängde nog inte alla riktigt med på vart hon ville komma, men när det blev lite mer praktiskt så var alla på spåret igen. Det är så kul när man ser att folk får aha-upplevelser och jag tror de flesta tyckte det var intressant.

Jag har bestämt att köra lite mer uppbyggnad på Vira nu framåt våren för att se om jag kan få bl.a. snabbare svängar. Jag har det senaste året mest lagt ner tid på Tilda när det kommer till det fysiska, men nu är det dags för Vira att få komma ikapp. Vira är ju egentligen den som behöver det mest, eftersom hon är lite stelare av sig och eftersom hon är den som har tendens att använda mycket ben och mindre rygg. På sommaren har hon enorma lårmuskler. Så nu när det mentala börjar falla på plats alltmer så är det dags att väga. Ska bli intressant att se…

Igår var det träningstävling i ulricehamn, Hjertorps ridhus. Jag skippade agilityklasserna för de små, och Tilda fick bara köra ena agilityloppet utöver hopploppet eftersom jag måste reparera balansen nu. Nånstans i Od så bad jag mamma ta upp vägbeskrivningen som jag hade med mig… Om du kommer från uhamn blablabl.. om du kommer från rångedala blablabl… om du kommer från annat håll gå in på eniro…!!!! Hmm så mycket för den vägbeskrivningen. Men med svagt minne från tidigare år och med hjälp av vägbeskrivning från motsatt håll så klarade vi oss dit utan några extra svängar.

Den huvudsakliga träningen med Tilda var starterna. Jag behöver få tillbaka tryggheten att hon stannar och jag har kommit fram till en fungerande start som fungerade finfint i alla tre loppen… 🙂 Det var ordentligt startområde, vilket jag uppskattar. Ibland tvivlar jag om ens officiella tävlingar alltid håller de 6 meter som står i regelboken. Tilda gjorde 3 bra lopp. En rivning i ag-loppet och lite för mycket smyg på balansen, sedan 2 bra nollade hopplopp. Det var en bra genomkörare för självförtroendet och samspelet var på plats.

Slalomingången i första hopploppet var för svår för Tulo och Vira, jag hade kunnat safea, men jag ville ändå testa deras kunskaper. Vi får träna mer.

Problemet var att det var så nära mellan 5-6. Jag låg kvar och skulle göra bakombte till slalom. Tulo och Vira landade båda bortanför slalom och såg det inte ens. Tilda var det ju inga problem för, hon har ju t.ex. ett väldigt bra ut-kommando för sådana lägen, som gjorde att hon snabbt vände upp och letade hinder 🙂 Jag tycker om mitt ut-kommando .

I andra hopploppet tappade jag Tulo i en sväng, det var samma hinder (se rött) 9-10, så tog han tunneln fel väg, jag överskattar hans förmåga ibland och tar inte i tillräckligt när jag ska få med honom. Sen bestämde jag mig för att nolla med Vira, vilket vi gjorde och vann över Zimba med 4 hundradelar som kom 2a 🙂 Min lilla going. Zimba vann de andra 3 loppen, så det gjorde nog inte så mycket. Det fanns ingen 1plats- medalj för stackars Vira när hon skulle få pris, men Tilda var snäll och gav bort en av sina, så hon var glad och nöjd ändå. 🙂

Felix är här på besök fram till onsdag. Han har lite svårt att acceptera Jons hoppande och kryckor, men det blir förhoppningsvis bättre. Inget ont som inte har nåt gott… eller vad säger man…

Jag har fått ok att hyra paddocken nu . Jag räknade ut att banhyran går jämt upp med bensinkostnad som jag i alternativt fall skulle spendera till Tämta. Så idag har jag varit duktig. Jag var på ByggMax och sågade till alla delar till mina långhoppsbrädor. Vad som förundrade mig var att det står regelboken att brädorna ska vara 15cm breda. Jag tvivlar på att de långhopp jag tidigare använt är så breda, och det var omöjligt att hitta så breda brädor som var tillräckligt tunna för att inte bli för tungt… Vilket pappa redan hade varnat mig för veckan innan då jag visade honom skissen på hindret.
Ska bli intressant att se långhoppet som jag beställde från agilityshop till klubben… Men iallafall, för mitt långhopp så fick det bli 10cm breda brädor. Jag åkte till pappa och monterade ihop 5 hopphinder och körde upp till banan som idag var snöbetäckt.

Sen hämtade jag mina andra 5 hinder i tämta, tunneln som Nancy donerat på grund av tyngden, tack 🙂 Jag förstod när jag skulle stuva in den i bilen vad hon menade med TUNG. Birgitt är snäll och lånar mig en tunnel, 3 hopphinder och en finfin gunga så länge hon inte har ngn användning för dem 🙂 Gungan får jag hämta någon annan dag, och jag fick lämna 2 hinder som inte gick in i bilen. Verkligen toppen med lite lånehinder som komplement tillsvidare. Jag hann aldrig montera ihop mitt långhopp så det får bli någon annan dag. Känner mig iallafall nöjd med dagens arbete, kommer säkert ha träningsvärk i armen i morgon efter sågande, hammrande och borrande.