Här har ni den kroatiska vallhundens springande kontaktfält >>
Som ni ser så blir svängen stoor efter fältet. Jag synkade med Excel och Encores kontaktfält och summa sumaro till tunneln så blir det samma tid från uppfarten. Tänk då när det går rakt fram ….
Jag köpte som sagt VM-filmerna från erik, tyvärr var inte medium hopp med. Men jag har analyserat det induviduella agilityloppet, och mycket riktigt så ser man att det är sista hinderkombinationen där jag kom efter och balansen som vi tappar allt. Sen ser man även att min gardering på långhoppet gör lite granna.
Tilda vs totala vinnaren Border Collie witch
Tilda vs vinnaren agilityloppet
Summa i Rättvik så gick helgen bra. Anledningen till min ditresa var i första hand att laget skulle försöka ta sin sista sm-pinne. När Tilda skulle ut i första hopplagklassen så hade de tre första lagmedlemmarna redan nollat sina lopp så vi körde på. Hon har aldrig sprungit i Körhallen innan så han sladdade i svängen och rev, men det kändes bra att köra henne. Utan Tildas resultat så blev det ingen seger, men en andra placering och SM för Fyra tassar!!! :):)
Arrangemanget och hallen var toppen att vara i. Alldeles lagom många deltagare så man hade god plats för parkering och burar et.c.
Tilda kändes väldigt bra att springa med. Första agilityloppet nollade vi. Balansen kunde gått litre snabbare, hon är segare i ridhus än annars på nerfarten. Trots det så var hon bara 2 tiondelar efter Troja och ytterligare någon (minns inte exakt) efter Mascot. Så jag blev positivt överraskad efter loppet. I hopploppet som var sist, fjärde loppet med lagklasserna så tjuvstartade hon som hon ofta gör när hon börjar bli trött i huvudet. Jag lät henne köra varpå hon fick en riktigt ful sväng vid fyran eftersom jag hamnade långt efter. Sen satsade jag på fel hinder och missade nästan ett byte, kom ur fas och var så att säga ett steg efter Tilda hela loppet. Jag trodde det skulle räcka till en 10-15:de placering, men till min förvåning så kom hon 3:a 🙂 efter Nikki och Medusa som låg på samma sekund om jag inte minns fel.
Söndagens hopplopp så blev jag irriterad när jag gjorde en dålig innersväng, varpå irritationen satte sig i benen och jag sprang iväg som en tok. När Tilda kom ur tunneln var jag långt borta. Hon flöt ut långt mot säcken och sedan när hon letade efter mig hamnade ett hopp framför henne som hon totalforcerade för jag var så långt bort. Jag återtog loppet trots rivningen och körde vidare. Fick till sista sekvensen bra förutom att hon trasslade in sig i säcken. Så summa blev det en krash (rivning) och en tid 2 sekunder efter troja som vann. I agilityloppet så nosade hon runt innan start, jag började bli trött och lät henne göra det, vilket resulterade i noll-kontakt när vi skulle starta. Svaj hit och svaj dit fick mig att ge upp så vi diskade oss. Banorna var överlag ganska fantasilösa klass 2-banor.
Vira var jätterolig att springa med hela helgen. Hon hade bra grundtempo. Jag pressade henne i hopploppen och fick ett antal vägringar. Men vad gör det när målet närmar sig 🙂 Kan ju inte låta bli att undra om det är sista tidens träning som satt spår eller om hon helt enkelt diggade underlaget.
Helgens största händelse var när Tildas son Sven med förare Marianne lyckades nolla agilityklassen och hamna på en fjärdeplacering. Vilken innebar CERTIFIKAT !!!! 
SUPER GRATTIS! WEEEEEEEEEE!!!
Trött och stolt Sven med sitt första agility Cert 🙂
Terrierbilen ska åka hem igen:
Goodgirls flying circus var med och sprang lag på lördagen. Både tetra och tulo var nog inte vana vi underlaget och rev endel. Men de kom iallafall runt i hoppklassen 🙂 Jag skulle ta tetras tid som var den snabbaste i klassen med Tulo och drog därför på mig en vägran när jag skulle tajta bakombytet och fick honom att gå innan hindret. Med Vira hann jag inte med ett byte efter tunneln som planerat. Kul var det iallafall. Och farliga på banorna som lag kan dom nog bli om ett år eller 2 😉
Det var en snabb-rapport, nu måste jag åka.
Inhandlad till Vira. 🙂
Tidigare idag var jag trött på allt. Men så åkte jag upp till klubben, råkade komma lagom till styrelsemötet som jag missat med en timme bara, det var ju ingen höjdare. Efter mötet tog jag mig iallafall tid för lite träning. Och weee vad kul det var. Tilda som förlorade mot Tulo på en tråkig rolf frank-bana i helgen, gick hur bra som helst i gräset, och Vira fick köra sina studsövningar vilket hon gjorde med bravur. Vi har under 3 veckor nu tagit lite studsar då och då. I början var det enkelstudsar, sedan dubbelstudsar, trippelstudsar och idag så klarade hon av att köra 4-studsövningen utan problem :). Så näst ska jag testa att vinkla hindrena sen blir det svängar också. Det märks att hon tycker det är jobbigt för om jag gör för mycket så springer hon bredvid. Hon börjar även acceptera sin streching lite bättre och vi kör lite slalom i trädgården när vi hinner med, så framåt våren kanske hon är i bra form ;). Så mitt muskelfördelningsprojekt går vidare, om än i långsam takt nu när vi har haft endel med huset och jobbet det sista. Jag tycker det känns som om hon är lite snefördelad på bakbensmusklerna så jag försöker skritta henne, men det är svårt när det dyker upp dofter som hon ivrigt ska iväg på hela tiden, för ta högt gräs på plan istället för skog tror jag ;). Det är perfekt 5-10 minuters asfaltspromenad till och från elljusspåret, brukar köra ett travpass på tillbakavägen så dom får ta ut steget i ordentlig, fast jobbigt för mig att hålla uppe takten.
Vira fick även köra kontaktfält ikväll, jag är lite orolig att jag belönade farten lite väl mycket så hon kommer väl flyga i Rättvik, men strunt samma, hon var på topp iallafall 🙂
Jon bytte däcken i fredags, eller rättare sagt hämtade dom och åkte och betalade någon att byta dom. Jag frågade om det inte var 16tums på, men han sa att Nepp det är 15 tums. Vi har hela helgen undrat varför det låter så förbenat konstigt om däcken…. idag ringde min bror och undrade var hans däck var… Så det var visst 16tums. Så det är bara till att byta igen… Nationalitet… ja gissa.
Nu har Eric Larson äntligen bestämt sig att sälja sina VM-filmade lopp :):) I år har ju clean run lagt bslag på eric så det blev lite senare än förra året.
Man kan shopa dem för nedladdning eller som dvd. En klass eller alla, välj själva.
Ditt eget system, din egen metod
– bara du tror på det.
Jaha, tiden flyger iväg och jag hinner knappt promenera med hundarna nu för tiden. Men snart är lägenheten urstädad, Viras stängsel är uppe och hon får köra små morgonpass med mitt nya balansprojekt. Och nepp det är inte running. Det ska bli spännande att se allas springande kontaktfält nästa sommar 😉 Tja allt har för och nackdelar, men ett klockrent 2av2på är inte så långsamt om man kan bibehålla farten ända ner, svänger det dessutom efteråt så tror jag inte man förlorar någon tid att tala om, kanske tvärtom. Men hur många har den farten ända ner efter några korrigeringar på tävling för att istället träna klart innan man börjar korrigera… Intressant är att unghundar ofta har snabba fina 2av2på. Endel andra också. Springande borde dock vara skonsammare för kroppen. Jag tror på Silvia när hon påstår att det är svårare att träna in running på balansen och endast en handfull är redo att lägga ner vad som krävs. När du kör 2av2på så kan du ju alltid fuska med att hjälpa till med kroppen och fega, eller köra som jag kallar det “Kontaktfält-ByFear”. Hehe det körde jag på Tulo i våras eftersom Tulo inte bor hos mig och inte får den träning som behövs – jag skrek-han stannade…. Men jag har lagt ner det, han kan lika gärna få flyga på tävling, spelar ingen roll, han behöver i vilket fall träna mer innan han är redo. Ganska terrieraktigt skulle jag gissa att ligga något år efter på tävling mot träning. Fast det hade kanske inte varit ett år om han hade fått lite mer träning lite oftare. Förra året såg han inte slalom på tävling trots att han tog det i full sula varje gång på träning. Den bästa grattisen appropå det… efter VM fick jag av Malin Tångrings mamma som grattade extra med tanke på rasen för hon visste hur mycket jobb det var med en “sån där”. Tror Malins mamma tycker att hon fuskar nu när har gått över till såna där självgående 😉 (Jag lägger givetvis all kred. på hennes framgång med Arwen på de små vita 😉 Ibland så kan man tycka att det hade varit skönt att slippa det där extra motståndet, samtidigt som det är det som är charmen, men en självgående kanske det blir nån gång, men då får jag väl äta upp allt o lite till. Den enda rasen i likvärdigt format small/medium som jag skulle kunna tänka mig är tysk jaktterrier, såg en otroligt fin på vm, såg den tyvärr aldrig i action. Känner en väldigt rolig Mudi, men som jag sa till en kompis… tänk dig mig med en krullig hund, det vore ju som om jag permanentade håret, ve och fasa!!!!. Och då räknas inte Viras terrierlockar, för det är en HELT annan sak 😉
Det verkar som om det blir lite action på mydog i Göteborg i allafall. Trodde alla skulle dra till stockholm när det bara är en dag i göteborg, men båda loppen räknas ju med i Exclusive Agility Series, så det blir nog lite folk ändå. 🙂 Fick en inbjudan som nästan hamnade i skräpet i allt flytt kaos. 20 stycken i varje storlek, usch vad svårt det måste vara vilka som ska få vara med. Ligger ju en hel drös på gränsen där på listan i medium som jag själv inte skulle ha lätt att välja mellan. Det gäller att ligga på rätt ställe när de drar gränsen om det är så de går tillväga.
