Miss Terror and Friends

(För tidigare avsnitt vänligen klicka B.W.project bland kategorierna ner till höger)

Efter VM i slovenien 2010 blev fci tvingade att ta ställning till en drastisk regeländring i klasserna som gick ut på fart. VM slutade i ett stort mörker för hemma arrangörerna i dubbelbemärkelse. Under agilityns sista individuella lopp så skadades 3 Slovenska hundar drastiskt. Balansen stog i en raksträcka på slutet likt mediumklassen i Helsingfors 2008 och de slovenska Large-hundarna Bi, Ba, Bu fick upp en så våldsam fart att de efter balansen studsade upp på däcket, slog en volt och kraschade vidare in i filmkameran som hängde i taket. Allt agilitytävlande runt om i Världen som gick ut på fart blev tvångspausat hela fyra månader i väntan på en utredning. Utredningen resulterade i den nya 5-sekunders regeln. En del protesterade högljutt och tyckte den var bakåtsträvande. Men faktum var att FCI slog igenom regeln och med elektronisk nedräkning så var hunden fr.o.m. Februari 2011 tvungen att stå 5 sekunder på balansens kontaktfält. Dom som var allra gladast över den nya regeln var PQ-analytikerna som såg sin chans att få hela 5 sekunder på sig att analysera och hinna positionera sig vid rätt hinderstöd. PQ-analytikerna hade tagit fram ett helt nytt teknologiskt träningshjälpmedel. Nya hinderparker köptes in, handtilverkade av hoods från Longsight-Manchester. Idén till de nya träningshinderparken kom från de elektroniska kontaktfälten. Hindrena pep när man var på rätt ställe. Man kunde nu hålla kurser och lära sig agility helt utan hund. Först ritade man in sin bana i datorn, placerade sedan ut hindrena enligt banan på det rutade 30*40 meter konstgräset som kom med hindrena. Med Wifi-system så aktiverades banan. Nu var det bara att sätta på sig sin Motion-väst och trycka på “OK”. Sedan gäller det att enligt datorns uträknade bana sprnga så rätt som möjligt. Systemet håller reda på vilken riktning man har kropp, armar och var man är. Varje gång man ska vara vid en viss position så blinkar det på mattan var man ska vara samtidigt som ett ljud låter. Så man vet Exakt hur fel eller rätt man är. Hundarna undrar ni då… Jo dom tränas inomhus i ett stort garage med hjälp av en robot som kör oändliga dubbelboxkombinationer. När en förare är redo så går man och skaffar en hund. Det enda som kan kännas lite inhumant är att man inte får välja namn p åhunden själv, utan varje hund tränas med ett specifikt namn ihop med nummer. (T.ex. R2D2) för att man inte ska blanda ihop eller lätt kunna stjäla hundar från varandra.

Klasserna är alltså numer uppdelade ganska annorlunda. I den svarta klassen tävlar de absolut snabbaste hundarna och snabbaste förarna. I den röda klassen tävlar de som vill göra det med stil. Det vill säga “snygg agility”. Farten spelar mindre roll i den röda klassen, det viktigaste är hur hund och förare rör sig och ser ut på banan. Byxkjol är ett vanligt förekommande klädesplagg hos damerna och man ser inte helt sällan rosa skjortor hos herrarna. Herrarna som under åren blivit fler och just i denna röda klass domineras av Latinos. Eftersom svartvita hundar har lättare att hävda sig i denna klass, har det under de senare åren dykt upp betydligt fler svartvita sheltisar än vad man tidigare har kunnat se. Av vallhundarna är det mestadels grönendal och det har på grund av denna nya klass till och med godkänts en svartvit variant av tollare som är väldigt populär. Det har dykt upp nya instruktörer som bytt inriktning från Dramaten och balletten för att tjäna desto mer pengar inom snygg agility.

I den grå klassen deltar alla potentiella hundar på väg upp till den svarta klassen. Det är här man hamnar om man inte riktigt klarar det årliga fysiktestet. Eller om man inte nått riktigt ända upp än. Det är fullt av hundar som bytt förare när de inte riktigt hållt måttet i toppen. Även i den grå klassen kan man dock göra en bra karriär, eftersom sporten är så extremt stor. Sen finns det blå, gröna och rosa klasser för hundar och förare av alla nivåer. Vilken nivå man vill vara på av de under grå och svart är helt valfritt och upp till en själv. Det finns specialla klasser för långsamma förare med snabba hundar och snabba förare med långsamma hundar och i varje inriktning så anpassas banorna därefter, för att alla ska ha kul utefter sina egna ambitioner och förutsättningar och tävla mot konkurrenter med ika villkor. Man behöver med andra ord bara träna sin hund på det man har lust till eller det den är bra på …

…fortsättning
Förbudet gäller dock bara elitklassen, och det kämpas att få det upphävt igen. Men sporten har börjat bli farlig på flera sätt. Elitklassens small och mediumekipage har börjat domineras av brottslingar. Terrorprojektet som genomfördes på anstalter runt om i Sverige har börjat få fotfäste i hundsporten. Projektet bygger på att brottslingarna ska känna ansvar och därför fick de varsin liten vit terrier av staten som ingen annan ville ha. I 7år har nu brottslingar tränat sina hundar fulltid, en möjlighet som få i landet har, förutom dom som med hjälp av mafiapengar kan träna dagarana i ända. Klasserna är uppdelade efter förarnas fysik och koordination. Varje år kan man försöka uppgradera sin klass genom att göra ett nytt fys-test. Ansvarig för hela denna fysiska komplott är en räv i gemet nånstans på västkusten.

Året är 2019. Det är depressionens år hos mycket hundfolk. Hundgårdar står tomma runt om i landet. Sony har precis lanserat sin uppföljare till Aibo, “Aibo-pure-flesh”. Tillgiven som en labrador, storlek som en agilitysheltie (32cm), Fluffig mjuk päls utan att fälla som kommer i valfri längd och färg. “Aibo-pure-flesh” skäller endast när den blir ombedd eller satt på guard-mode och är förövrigt helt underhållsfri. Den traditionella sällskapshunden har spelat ut sin roll. Bajspåsetillverkarna går i konken en efter en, de privata hundskolarna får sadla om. Brukshundklubbarna hänger på sin rand, nu exakt 4år efter sin största inkomstkälla, agilityns uttåg ur SBK. SKK har börjat sälja reservdelar till Aibon. Alla slags hundar kan bli arbetschampions, delta i prov och i samtliga mästerskap. Det avlas bara på arbetsmeriter och utställningar är ett minne blott sen meriten togs bort som ett krav för några championat 2007 och totalt 2012. Utställningsdomarna har själva skaffat “Aibo-pure-flesh” och lämnat exteriören till en ny generation fysioterapefter som numer har ordentlig utbildning, och som vet hur arbetande hundar ska vara bygda.

Endel av hundgårdarna har utbytts mot laboratorier och kloning har blivit vanligt förekommande sen Silvia klonade La och vann ytterligare 3 VM med Lu. Agility har blivit en accepterad idrott. Gregg blev Oscar-nominerad för sin senaste film, men tyvärr så missade han sin Oskar på grund av ljudkvaliten på filmen. Bakslaget tog honom så hårt att han efter hollywoodfesten lämnade USA med ett drogmissbruk på fickan. När alla tappade tron till systemet på grund av incidenten, började det blinbytas så till den yttersta grad att man var tvungen att förbjuda sheltie och pappillion på banorna. Den ena efter den andra strök med under ben och fötter.

…fortsättning kan följa…