Miss Terror and Friends

STOOORT GRATTTTIS till Tildas son Felix med duktig förare Ida, som to sitt första cert igår

Igår kom jag ingenstans. Att åka iväg med terrierna skulle innebära att jag inte fick se Colin på en stund och jag kunde helt enkelt inte slita mig. Så lite dåligt samvete så fick Tilda köra ett pass slalom i trädgården. Hennes slalomingångar har blivit ganska dåliga sen förra säsongen, så vi försöker jobba upp dom igen. Jag har glömt av hur känslig hon är på mig och det är svårt att inte belöna enligt gammalt vanligt manér men jag försöker att inte kasta objekt som hon ska fånga i luften med tanke på foten. För övrigt så verkar hon helt återställd. Men den är säkert ömtålig om hon skulle landa på samma sätt igen.

Idag hade jag letat upp en agilitybana som Peter Holmberg ritat eftersom han ska döma SM. Jag föredrar flytgare starter än denna, men detso mer anledning att träna. Första rundan satt hon som en kardborre på mig, men sen gick det riktigt bra. Får se hur mycket jag hinner köra i veckan, men banövningar behövs. När Vira skulle träna kom regnet så hon fick bara köra lite kontaktfält.

Colin sköter sig exemplariskt. Orädd för det mesta, nyfiken och tycker om leksaker 🙂 Grannens barn hanterar han som fina fisken och han har hittills sovit HELA nätterna. Tack Karin Söderberg för att jag fick köpa denna fina lilla hund. Tack Mona Kjernholm för att du hjälpt till att ge honom bästa tänkbara start här i livet. Metallföremål är inga som helst problem att tugga på, inklusive klotången 😉

WEEEEEEE
Efter Tildas kvällspromenad så kollade jag precis på mobilen och fick se att sonen Felix har tagit sitt första CERT!!!!!!!! Helt fantastiskt duktigt av Ida och Felix

Tack alla entusiastiska kursare som gör det så roligt. Colin har nu kommit hem och tackar för sin nya kompis Nils. Själv har jag lite godis kvar 🙂Colin som inte har några som helst problem att anpassa sig till sin nya bostad och nya kompisar Colin kampar med en terrier redan första dagen.
Vira fångar humlor i syrenen

En snabb summering av helgen. Tildas fot höll :):):) men… att springa första loppet på gräs sen oktober var konstigt värre för Tilda. Hon fastnade i gräset och jag kunde inte göra så mycket, det var inte vanliga Tilda. Med facit i hand så borde jag sprungit det första “vanliga” loppet som gick på dagen men som jag valde att hoppa över. Jaja… dessutom var det helgens enkla lopp först, som vi normalt sett borde nollat. De andra 2 loppen var konstigare och slalomingång med en säck bakom är inte vad man vill ha när man inte har något som helst självförtroende eller samspel med hunden efter att inte ha tränat utomhus något iår. I tredje loppet fick vi en katastrof start, som tur var dömde domaren fel så vi fick köra om, det blev bättre, men jag drog henne av balansen och med bara en hund emellan att ladda om så hade jag inte banan helt i huvudet och tappade massa tid på en konstig grej på slutet. Vi kom 7a och fick iallafall lite poäng. Nu ska vi börja träna och säsongen ska få komma igång. Det känns iallafall bra.

Vira gjorde 2 ganska bra hopplopp. I det lättaste loppet var det lite antiterriersnurrar som gjorde att hon hamnade på en 6e placering, men i det andra loppet hamnade hon på en delade 3:dje. Hon diskade agilityloppet, men det får hon ju räkna bort, så nu får hon träna kontaktfält inför gävle så hon sätter agilityloppen där.

Landslagsuttagning kändes det inte som. Inga roliga intelligenta internationella banor från domare som ska döma VM. Jag hoppas verkligen att det ansträngs lite mer inför gävle på den fronten. Gräs som var halt vid tillfällen och skördade ett antal offer. Inga t-shirtar för de som var med på uttagningen, kan jag leva utan men den generella känslan var att det inte är så noga iår.

Nu har vi 2 veckor på oss att komma i bättre form till SM. Vi ska göra vårt bästa och jag ska försöka hitta Tilda igen.

På fredag ska Vallhunden Colin resa från Hulan till till sitt nya terrorhem. På bilden med mamma (Vallhunden Nix). Mamsis pojk. Pappa är Bobby Dalziels Joe. Foto: mona kjernholm.

Den gröna banan.

Ger man lillfingret så tar dom hela handen-… eller vad brukar man säga… Så när pappisarna fick sin rosa bana så blev det klagomål när man gör en svart bana. Tildas dotter krävde en finare ritning, så jag fick modifiera dagens bana så den blev blå….

Ni som var i Tranås känner säkert igen första delen av de runda cirklarna.

Under gårdagens tävlingar så vann Tildas dotter Tetra storslaget båda hoppklasserna med tider som låg en bit över 5m/sek i båda klasserna. Det var hennes första och andra pinne någonsin. Stort grattis.

Idag var vi på den lustiga aktiiviteten utställning med Komeda på Tånga-hed. Det gick fina fisken och Komeda fick ett HP (Hederspris). ::)

Här kommer pappisarnas rosa bana. För vilken färg ska man annars ha till små fluffiga flygande fjärilar… Slut-tråcklingarna är stulet från en annan kombination.