Idag ska jag dela av mig av en reflektion angående blindbyten som jag gjort faktiskt ganska nyligen. Först ska jag klargöra min ställning till blindbyten:
Jag brukar inte lära ut blindbyten för det kräver en heldel kontroll på var man har sin hund och var man är, så det finns mycket viktigare saker att lära först. Annars kan det lätt gå så här: 
Men om någon vill göra det så fine.. även om jag påpekar min åsikt och vill helst ha ett argument varför, så tror jag att likt som med hundarna som med förarna, att ska man bli riktigt bra så måste man ha lite självständigt tänkande.
Jag har själv analyserat och hittar inte än någon större fördel med blindbyten som skulle ge mig en anledning att lägga in dem i min vanliga handling. Men jag tror dock inte heller att man förstör hunden, om man inte trampar på den ;). Större risk att man förstör sig själv skulle jag tro. 😉 Så jag föredrar därför att vara så konsekvent det går och vill gärna ha en hund som inte ifrågasätter det jag gör.
I min egen träning och tävling så tycker jag det är helt ok att göra blinbyten medans hunden utför ett hinder som den ska göra självständigt oavsett vad jag gör. Med andra ord, slalom, kontaktfältshinder och tunnlar om jag ser någon fördel med det i situationen. Det senaste har jag dock reflekterat över en (låt oss för att vara positiva kalla det) fördel med framförbyte.
När man har en sväng direkt efter tunneln och man gör ett blindbyte, så ser hunden ryggen när den kommer ur tunneln. Man jobbar klart bytet, plockar hunden och sedan måste man åter gå inpå hunden för att förbereda hunden att svänga. Detta tar tillsammans ofta längre tid att lyckas genomföra än nedanstående framförbyte.
När hunden i samma situation fast med framförbyte kommer ut ur tunneln så ser den en förare som snurrar, och man tajmar ofta det med att man drar med sig hunden i framförbytet och får därmed automatiskt en bra sväng efter hopphindret. 
Är man sen – med ett blinbytet får man en kass sväng efter hopphindret, är man sen med framförbytet så får man en hund som stoppar upp lite extra innan hindret för att snurra med en tajt. Jag tror iallafall att med en terrier och långhoppande hundar så är alt B bättre.
Kanske solklart, men jag har inte tänkt teorin innan ganska nyligen som sagt. Berodde antagligen på att jag kört banor med svängar efter blind/framför-byten.
