Igår var det träningstävling i ulricehamn, Hjertorps ridhus. Jag skippade agilityklasserna för de små, och Tilda fick bara köra ena agilityloppet utöver hopploppet eftersom jag måste reparera balansen nu. Nånstans i Od så bad jag mamma ta upp vägbeskrivningen som jag hade med mig… Om du kommer från uhamn blablabl.. om du kommer från rångedala blablabl… om du kommer från annat håll gå in på eniro…!!!! Hmm så mycket för den vägbeskrivningen. Men med svagt minne från tidigare år och med hjälp av vägbeskrivning från motsatt håll så klarade vi oss dit utan några extra svängar.
Den huvudsakliga träningen med Tilda var starterna. Jag behöver få tillbaka tryggheten att hon stannar och jag har kommit fram till en fungerande start som fungerade finfint i alla tre loppen… 🙂 Det var ordentligt startområde, vilket jag uppskattar. Ibland tvivlar jag om ens officiella tävlingar alltid håller de 6 meter som står i regelboken. Tilda gjorde 3 bra lopp. En rivning i ag-loppet och lite för mycket smyg på balansen, sedan 2 bra nollade hopplopp. Det var en bra genomkörare för självförtroendet och samspelet var på plats.
Slalomingången i första hopploppet var för svår för Tulo och Vira, jag hade kunnat safea, men jag ville ändå testa deras kunskaper. Vi får träna mer.
Problemet var att det var så nära mellan 5-6. Jag låg kvar och skulle göra bakombte till slalom. Tulo och Vira landade båda bortanför slalom och såg det inte ens. Tilda var det ju inga problem för, hon har ju t.ex. ett väldigt bra ut-kommando för sådana lägen, som gjorde att hon snabbt vände upp och letade hinder 🙂 Jag tycker om mitt ut-kommando 
.
I andra hopploppet tappade jag Tulo i en sväng, det var samma hinder (se rött) 9-10, så tog han tunneln fel väg, jag överskattar hans förmåga ibland och tar inte i tillräckligt när jag ska få med honom. Sen bestämde jag mig för att nolla med Vira, vilket vi gjorde och vann över Zimba med 4 hundradelar som kom 2a 🙂 Min lilla going. 
Zimba vann de andra 3 loppen, så det gjorde nog inte så mycket. Det fanns ingen 1plats- medalj för stackars Vira när hon skulle få pris, men Tilda var snäll och gav bort en av sina, så hon var glad och nöjd ändå. 🙂
Felix är här på besök fram till onsdag. Han har lite svårt att acceptera Jons hoppande och kryckor, men det blir förhoppningsvis bättre. Inget ont som inte har nåt gott… eller vad säger man…
