Jag är egentligen för trött för att skriva, men några rader ska jag få ihop. Då har SM varit. Det började med laglopp agility på lördagen. Alla i laget kom runt med lite fel var så drog vi ihop hela 20 fel, vi hade väl hoppats på lite bättre, men vi var i allafall inte diskade. Tilda gjorde ett räserlopp, men flög balansen, rev ett hopp och långhoppet, då hjälper det inte med räsertid.
Vi började det induviduella med hoppklass. En typisk lamanenbana med lite tråckling kombinerat med fart till en slalomingång med skickning och en gömd tunnel, allt var på plats. Tilda tjuvade rejält för första gången sen hässleholm förra året, men jag var redo och fann mig. Vi körde vidare, drog mig för långt åt sidan när hon skulle ta säcken och fick på mig en vägran, nu jäklar gäller det att köra rent resten, så jag jobbade och vinglade, och fegade, men runt kom vi. På slutet gjorde jag (som tappat banan helt) ett ofrivilligt framförbyte och när jag vände mig insåg jag att.. shit!!! vi ska ju dääråt, jag mejade ner en hörnstolpe på långhoppet och fick upp henne till nästa hinder och in i mål med fem fel.. puhhh… lycklig att komma runt.. fem fel kan gott räcka, nu är det “bara” agilityn kvar.
(Tove Bergenholt lyckades fota när jag kom på felsida långhoppet, nästa hinder är det som skymtar till höger…)
Flera vänner hade diskat sig i startsnurren på agilityn så jag bestämde mig att vara extra nogrann där. Jag banvandrade och var optimistisk över banan, det ska nog fungera. Sen var det dags… och hon tjuvade igen!!! jag var redo och sprang med henne. Vi klarade första gyttret, gungan, slalom och vidare det kändes bra, det här ska vi fixa, Tilda gick ändå ner på balansen, häärligt tänkte jag bara sista svängarna kvar, fortfarande nolla… men knäpp som jag är så skulle jag markera kontaktfältet och lät henne va, hon stack, jag tänkte, sen ropade jag… en halv sekund för sent och hon tog hindret rakt fram istället för att komma åt sidan med mig… ***** Vad snopet!! …som Maria sa “-En sån fälla har jag inte sett Tilda ta sen klass 1” Näää men givetvis på SM… jaja suck, jag var faktiskt inställd på att få springa på söndagen, men så är det, man vet aldrig vad som sker, och många duktiga ekipage var ute efter kvalen.
Vi tröstade oss med Pizza i tetramobilen på kvällen. Ingen av de närmast sörjande hade gått till final, så inte ens det kunde man se fram emot… Vi peppade oss lite för lagloppet som vi hade kvar iallafall… Vädret hade varit ok hela dagen, men på kvällen kom syndafloden, Tove fotade utsikten från vårt pizzaparty…:
Campingplats utan el SM 2007, begränsat antal platser
På finaldagen var det dags för vår hoppklass, jag kom i senaste laget, men missade ingenting, så banvandring. Det verkade vara en rolig bana om man höll huvudet koncentrerad. En dold tunnelingång i starten givetvis 😉 ok, nu ger vi järnet… Pippi först ut, och hon diiiiiiskar sig iiinte, åå vad nära, men christina hann med att hindra henne från att hoppa. Sen hade vi mindre tur och när jag skulle springa så var laget diskat. Jag tänkte iallafall få mig ett roligt lopp och en sak var säker Tilda skulle stanna på starten detta loppet!!! Det var lite strul med tiden så vi fick gå fram o tillbaka… ok, nu är det dags.. jag tar tag i henne och med hela min pondus så trycker jag henne lite bakåt och ska med hög och barsk röst säga “-STANNA”, varpå Tilda startar, jag hör ekot i huvudet… “Jag hade skrikigt KÖR!” jag log åt mig själv och sprang, ingen återvändo. Jag gjorde en slarvgrej i tunneln som jag antagligen inte hade gjort om det var på riktigt, annars så kändes hon super och imål så grämde jag mig att inte få springa mer för dagen, hade verkligen velat springa final med Tilda efter den känslan… Jaja, Renneth var snäll och gav mig en info broschyr om SM 2008 på Öland, så man får väl hoppas på det. 
Tetra med sin nya skarv som lillmatte optimistiskt inhandlade 🙂
Helgens roligaste händelse var när Linda med sin Keeshon Chili blev trea i medium, Hon grät av lycka när medaljörerna sprang sitt ärevarv 🙂
