Dyk under ribban
Eftersom gårdagens träning blev fjasko i planering så bestämde jag mig att träna ordentligt idag. Igår blev det mest bordsträning… ja någon gång ska man ju lära hunden bordet också… jag hoppas verkligen inte att det kommer med på VM.

I vilket fall… Idag stötte jag på ett nytt problem… har man en liten lågsprungen slamkrypare på 35 cm i mankhöjd när ribborna ligger på 45, så kan man missa ribban. Jag tränade att runda hinder, och jag ville träna mig själv att förflytta mig längre sträcka vid “runda ribba med framförbyte”, eftersom jag får blokad på tävling just vid såna tillfällen och eftersom ribborna på VM kommer vara 150 breda. Hon kom i ganska snäv vinkel, rundade hinderstödet, helt ovetande om ribban gick hon under den… och inte bara en gång… Vi måste helt enkelt träna mer såna så hon lär sig att det ALLTID ligger en ribba runt hinderstöd.. det borde hon veta vid detta laget, men hon tyckte att “det man inte ser, finns inte”. Nu stod hindret så att farten runt inte blev så hög och hon snek hinderstödet, men jag tycker ändå hon ska klara detta.. En ny sak att lägga till listan.

Porr eller rådjur
Tulo och gänget var med en sväng på promenad. Tilda löper ju som bekant, men höglöpet borde vara över, hon visade hela gardet mot Tulo när han kom intresserad, så det var väl inte så överhängande… I vilket fall så följde de med en promenad efter träningen, jag höll ändå ett öga på Tilda hela tiden. Tulo fick nys på någonting och sprang iväg i skogen.. tänkte inte på det då, men helt plötsligt var Tilda också borta.. då blev jag lite orolig, men strax så kunde jag lugna mig (frustrerande för mamma) då jag hörde Tulo skalla på vilt ute i skogen.. Jag ropade allt vad jag orkade, inget hände, men så länge han skällde så visste jag att inte han och Tilda hade något fuffens för sig. Till slut kom Tilda tillbaka och jag blev lugn igen.. stackars mamma hoppade upp och ner, hon blir så nervös när han sticker. Det måste varit en hel stackars familj därute iskogen för det tog ett bra tag innan det tystnade och han slutligen kom springande tillbaka.

Kramp
…sen gick vi och badade, eftersom det ska bli sämre väder igen så ville jag passa på. Vi promenerade till badet och tjejerna fick simma. Vira har ju ett skärsår i tassen så hon får bara gå rastrundor med bandage. När jag tagit på mig kläderna igen så tittade jag på Tilda, hon stod och bet på pipen som hon brukar, men hon stod helt still… när jag skulle ta den hoppade hon undan och jag märkte att hon vinglade ordentligt… Jag tänkte med ens värsta möjliga… huggorm (eftersom jag tidigare idag pratat med en bekant vars hund blivit biten under sommaren) men inga ormar inom synhåll. Det andra jag tänkte på var fästingsjukdom, ehrlichios, minns när Evas stackars Joppe ranglade i boxholm, i vilket fall fick jag inte loss pipen, hon var som fryst, och vinglade omkring och skakade, det var jätteläskigt. Jag kramade henne, sen fick hon gå lite, jag fick loss pipen, hon fick lite frolic och var strax sig själv igen. Antagligen var det nån slags kramp som hon fick när hon stod blöt och kall i samma ställning och tuggade på pipen. Hon fick åka fram i bilen på vägen hem och var ganska nöjd över det.